Med bara dagar kvar till dess att klimatmötet ska sätta punkt har det blivit dags för kohandel och de riktigt hårda förhandlingarna.
Storbritanniens premiärminister Boris Johnson har återvänt till Glasgow i ett försök att sätta press på länderna att lägga i en högre växel.
– Nu måste vi göra allt för lyckas med det som vi kom hit för att göra, att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader, säger han på en presskonferens.
Förhandlarna från världens länder har nu stängt in sig för att granska det första utkast till slutdokument som har offentliggjorts. Men mycket kan hända med formuleringarna under de kommande två dagarna.
– Det är nu striden börjar. Det gäller att se till att texten inte urvattnas, säger Christoffer Nelson, Sveriges biträdande chefsförhandlare, till TT:s utsända i Glasgow.
Stärkta klimatmål
En av de viktigaste punkterna i det sju sidor långa utkastet handlar om att få ner utsläppen av växthusgaser snabbare för att undvika de mest förödande effekterna av klimatförändringarna. För att göra det uppmanas länderna att stärka sina klimatåtaganden till 2030 så att de går i linje med Parisavtalet – och uppdaterade klimatplaner ska lämnas in före slutet av nästa år, enligt förslaget.
Det återstår dock att se hur länder som Kina, Indien, Brasilien och Saudiarabien tar emot uppmaningen om att lämna in nya åtaganden så snart.
I nuläget är det stor skillnad mellan ländernas planerade klimatpolitik och de åtaganden som behövs för att begränsa uppvärmningen till väl under 2 grader, och helst 1,5 grader, vilket är Parisavtalets mål.
– Vi hade gärna sett att ambitionsnivån hade varit ännu högre, säger Christoffer Nelson.
Till exempel tycker han att de största utsläppsländernas ansvar för att få ned utsläppen borde ha lyfts fram på ett tydligare sätt.
Klimatfinansiering
Utvecklingsländer kanske drar en lättnadens suck eftersom utkastet erkänner deras behov av ekonomiskt stöd för att tackla klimatförändringarna.
Rika länders klimatfinansiering bör enligt utkastet uppgå till mer än 100 miljarder dollar om året – vilket är det nuvarande löftet och en summa som länderna hittills inte har lyckats leverera.
Dokumentet uppmanar också länder att påskynda utfasningen av kol och subventioner för fossila bränslen – dock utan några fasta datum eller mål för när det borde bli verklighet. Det är mycket tveksamt om den skrivningen kommer att överleva fram till slutet med tanke på att länder som oljejätten Saudiarabien har stora invändningar så fort fossila bränslen nämns i formuleringar och diskussioner om klimatet.
Så också denna gång. Den saudiske energiministern prins Abdulaziz bin Salman Al Saud protesterade genast mot att utkastet nämner specifika energikällor – alltså fossila bränslen.
Kritik från Greenpeace
Trots att länder har kommit med nya klimatlöften i Glasgow är världen på väg mot en uppvärmning på 2,4 grader jämfört med förindustriell tid, enligt en analys från Climate Action Tracker.
Kritik har vädrats över att utkastet till slutdokumentet är för svagt på flera punkter. Miljöorganisationen Greenpeace ser det inte som en plan för att lösa klimatkrisen, utan som "en överenskommelse om att vi alla håller tummarna och hoppas på det bästa. Det är en artig förfrågan om att länder möjligen, kanske, kan göra mer nästa år. Det är inte tillräckligt bra”, skriver chefen Jennifer Morgan på Twitter.
När det gäller de mer tekniska förhandlingarna om Parisavtalets så kallade regelbok har förhandlingarna tagit ett stort steg framåt, lite som ketchupflaskeeffekten.
Det handlar om hur man ska hantera handel med utsläppsminskningar mellan länder, transparens i rapporteringen och hur ofta klimatåtaganden ska redovisas. Regler som två tidigare klimatmöten har misslyckats att lösa.
– Vi får se vad länderna är villiga att gå med på, säger Christoffer Nelson.