Det år som väntas bli det varmaste som hittills har uppmätts går mot sitt slut. Det gör också det viktigaste klimatmötet sedan Parisavtalet slöts 2015, där förhandlingarna går in i ett avgörande skede de sista fem dagarna.
Ministrar har anlänt till COP28 i Dubai, ökenstaden byggd på oljepengar, för att försöka hitta en väg framåt som lindrar den globala uppvärmningens mest förödande effekter. Annars väntar fler och värre extremväder, som i Libyen där hela familjer spolades bort efter skyfall tidigare i år.
Fossilt i fokus
En brännande fråga är framtiden för olja, kol och naturgas. Världens länder har aldrig kunnat enas om att göra slut med dessa fossila bränslen, trots att de är den största boven bakom klimatförändringen.
– Jag kommer att driva på hårt för att konstatera att vi behöver fasa ut fossila bränslen. Men Sverige fick inte totalt gehör för den frågan i EU ens, så det är en uppförsbacke, säger klimatminister Romina Pourmokhtari (L) till TT:s utsända i Dubai.
– Det är ett fantastiskt tillfälle, när man är i ett land som Förenade arabemiraten, att faktiskt prata om oljan, gasen och kolet.
Men det ser tufft ut.
Sveriges chefsförhandlare Mattias Frumerie konstaterar att man inte alls har rört sig framåt i de svåraste frågorna under första veckan.
– Det som är märkbart är hur konsekvent motståndet har varit. Det har varit väldigt tydligt att man inte vill göra framsteg, säger han.
– Motståndet är nästan av en sådan art att det inte ens har gått att gå in i substantiella förhandlingar.
Saudiskt motstånd
Förutom att mötet hålls i ett oljeland och leds av en oljechef deltar rekordmånga fossillobbyister. Inne i förhandlingsrummen står bland annat oljeländer för motståndet.
– Saudiarabien är ett av de länder som tydligast är emot utfasning (av fossila bränslen) och är kanske det land som hörs mest, säger Frumerie.
FN publicerade under fredagen ett nytt utkast till klimatavtal. När det gäller framtiden för fossila bränslen finns fem förslag på formuleringar, varav fyra kräver någon form av snabb utfasning.
Men ännu återstår många timmar i de luftkonditionerade mötesrummen.
Bortom fossila bränslen riktas ljuset mot den inventering som för första gången genomförs för att se hur världens länder lever upp till Parisavtalets mål. Det gör årets klimatmöte extra viktigt, enligt Björn-Ola Linnér, professor i internationell klimatpolitik vid Linköpings universitet.
Alla vet att det görs för lite och för långsamt, men tanken är att den så kallade globala översynen ska leda till höjda ambitioner i klimatarbetet till 2025.
– Det är oerhört viktigt, det är nu Parisavtalet ska leverera och bli trovärdigt när ord ska gå till handling. Det märks att mycket står på spel. Många positionerar sig och framför kritik kring processen, säger Linnér.
Linnér tror att mötet kommer att landa i en text som nämner fossila bränslen på något sätt – vilket vore ett framsteg i sig.
– Men en skrivning om utfasning tror jag blir svårt, det beror på hur det paketeras. Det är tydligt att geopolitiska konflikter spiller över på förhandlingarna, säger han och nämner Ryssland som ett land som gjort flera utspel.
"Skört läge"
Även klimatministern nämner världsläget som en försvårande faktor.
– Vi har ett skört läge. Väldigt mycket förtroende har sargats och det påverkar förhandlingarna kraftigt, säger Pourmokhtari.
– För att mötet ska bli framgångsrikt måste vi bygga upp ett förtroende mellan olika delar av världen. Men det finns ekonomiska vinster att göra på att det inte blir framgångar här och det finns geopolitiska vinster att göra genom att skapa splittring mellan exempelvis EU, västvärlden och andra delar av världen, främst utvecklingsländerna.