Studie: Nästan allt kol måste stanna i marken

Ett av de största klimathoten är användningen av fossila bränslen. För att ha en chans att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader måste närmare 60 procent av den kvarvarande oljan och metangasen och nästan 90 procent av kolet lämnas kvar i marken, enligt en studie.

Förbränning av fossila bränslen som kol och olja är den största källan till utsläpp av växthusgaser i världen. På bilden syns det omdebatterade kolkraftverket Datteln 4 i Tyskland, det enda i landet som kopplats upp till elnätet sedan regeringens beslut att fasa ut kolkraften.

Förbränning av fossila bränslen som kol och olja är den största källan till utsläpp av växthusgaser i världen. På bilden syns det omdebatterade kolkraftverket Datteln 4 i Tyskland, det enda i landet som kopplats upp till elnätet sedan regeringens beslut att fasa ut kolkraften.

Foto: Martin Meissner/AP/TT

Klimat2021-09-08 20:02

Klimatförändringarna skenar och en av de främsta orsakerna är de utsläpp av koldioxid som sker via förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas. De står för omkring 80 procent av världens energi och är den största källan till utsläpp av växthusgaser, som orsakar global uppvärmning.

För att nå Parisavtalets mål att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 grader över den förindustriella temperaturen måste produktionen och användningen av fossila bränslen minska kraftigt till förmån för hållbara alternativ.

Stanna i marken

Med hjälp av en modell som löper fram till år 2100 tittar forskare vid University College London närmare på hur mycket av de fossila reserverna som måste stanna i marken om det ska finnas åtminstone 50 procents chans att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. De landar i att vid år 2050 måste 58 procent av de nuvarande resurserna av olja, 59 procent av den fossila metangasen och 89 procent av kolet ha lämnats outnyttjade, enligt studien som har publicerats i tidskriften Nature.

De bygger vidare på en studie från 2015, i vilken det slogs fast att en tredjedel av de kända oljereserverna, hälften av naturgasreserverna och 80 procent av allt brytbart kol måste stanna i marken fram till 2050 för att ha en god chans att hålla den globala uppvärmningen under två grader. Sedan dess har Parisavtalet och FN:s klimatpanel IPCC bidragit till att debatten har kretsat kring 1,5 graders uppvärmning – ett mål som dock ser ut att bli allt tuffare att nå i takt med att utsläppen fortsätter.

För att ha en chans att uppfylla klimatmålen måste den globala produktionen av olja och gas minska med 3 procent varje år fram till 2050, enligt studien. Det innebär att produktionen i många regioner måste nå sin topp nu eller under nästa decennium.

"Inte kompatibelt"

För att lyckas krävs enligt forskarna nationella politiska beslut i kombination med globala initiativ för att begränsa produktionen och minska efterfrågan.

– Producenter och investerare måste inse att fortsatta investeringar i utvinning av fossila bränslen inte är kompatibelt med klimatmålen, säger Steve Pye, en av forskarna bakom studien, på en digital pressträff.

– Om länder tar kampen mot klimatförändringarna på allvar kommer den typen av investeringar att framstå som allt mer problematiska. Det är viktigt att länder och allianser som inser att det är bråttom att skifta bort från fossila bränslen leder vägen.

De siffror som lyfts fram är troligtvis en underskattning av vad som verkligen behöver göras, enligt forskarna. Det beror i korthet på den modell och den koldioxidbudget som de har använt som underlag för sina beräkningar.

– Framtiden för den globala produktionen av fossila bränslen ser mörk ut i vår studie och då är siffrorna sannolikt i underkant, säger James Price, en annan av rapportförfattarna.

– Om vi vill ha större chans att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader måste ännu mer koldioxid och fossila bränslen bli kvar i marken och produktionen minska ännu snabbare.

"Finns för mycket"

Filip Johnsson, professor i energisystem vid Chalmers tekniska högskola, tycker att studien skickar ett tydligt budskap om att det är bråttom att fasa ut fossila bränslen om klimatmålen ska klaras.

– Hade de fossila bränslena varit på väg att ta slut hade det varit det bästa som kunde hända. Men det finns helt enkelt för mycket, framförallt kol, säger han till TT.

– Den stora utmaningen ligger i att få regioner rika på kol, olja och gas att sluta ta upp reserverna. Länder som har stora inhemska reserver tenderar att fortsätta att ta upp fossila bränslen även om de har expanderat inom förnybart.

Det finns ekonomiska och tekniska förutsättningar för att lyckas med omställningen, enligt Filip Johnsson. Han är mer pessimistisk när det kommer till politikernas och världssamfundets förmåga att lösa situationen.

– Vi sitter fast i system och strukturer som måste vändas, vilket kräver kraftfulla beslut av politiken och industrin, säger Johnsson.

– Det behövs styrmedel som får till stånd drivkrafter för att inte vilja köpa fossila bränslen. Och det är oerhört bråttom. Grundproblemet är att det globala samfundet har misslyckats med att prissätta koldioxid och skadorna på klimatet.

Fakta: Fossila bränslen

Kol, bensin, diesel och naturgas är exempel på fossila bränslen. De är den största källan till utsläpp av växthusgaser som bidrar till klimatförändring.

Fossila bränslen består av organiska kol- och väteföreningar i sediment eller sedimenterad berggrund. De är rester från små vattendjur och växter som har dött och blivit liggande på bottnen av hav och insjöar under miljontals år. Genom att utsättas för ökande tryck och temperatur har de sakta omvandlats till kol, olja och gas.

Nybildning av fossila bränslen sker fortfarande, dock mycket långsamt jämfört med den takt i vilken det moderna industrisamhället förbrukar de långtidslagrade fossila bränslena.

Vid all förbränning bildas koldioxid, som bidrar till växthuseffekten. Koldioxidutsläppen skiljer sig åt mellan olika bränslen. Förbränning av kol ger upphov till högre utsläpp av koldioxid per energienhet än förbränning av olja och oljeprodukter som bensin och diesel.

Källa: Nationalencyklopedin, Naturvårdsverket


Fakta: Parisavtalet

Parisavtalet slöts vid klimatmötet COP21 i Paris 2015 för att minska utsläppen av växthusgaser.

Det skulle träda i kraft när 55 länder som står för minst 55 procent av världens utsläpp hade ratificerat avtalet. Processen gick dock oväntat snabbt och avtalet kunde träda i kraft redan 4 november 2016.

Parisavtalet bygger på frivilliga åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i länder, företag och städer. Ambitionen är att den globala temperaturökningen ska begränsas till långt under 2 grader och allra helst till 1,5 grader över den förindustriella temperaturen.

Källa: Nationalencyklopedin

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!