Extremhettan som drabbat stora delar av Europa ledde i förra veckan till ett brittiskt värmerekord på 40,3 grader och svepte även in över Sverige.

Forskare från det internationella nätverket World Weather Attribution har nu, genom att titta på genomsnittstemperaturer och den högsta temperatur som uppmättes i centrala England och Wales den 18 och 19 juli, undersökt hur sannolikt ett sådant extremt väderförhållande skulle ha varit innan mitten av 1800-talet.

De jämförde sedan detta med sannolikheten att en värmebölja inträffar i det nuvarande klimatet, med en planet som är nästan 1,2 grader varmare i genomsnitt jämfört med den förindustriella tiden. Forskarna fann då att extremvärmeböljan var tio gånger mer sannolik att inträffa i dag, något som de härleder till de mänskligt genererade växthusgaserna som orsakar global uppvärmning.

– Vi skulle inte ha sett temperaturer på över 40 grader i Storbritannien utan klimatförändringar, säger Friederike Otto, klimatforskare vid Imperial College of London och en av studiens författare, i en intervju med AP.

Datorgenererade modeller uppskattade också att utsläppen av växthusgaser ökade temperaturen i värmeböljan i juli med mellan två och fyra grader, beroende på vilken metod forskarna använde, jämfört med hur det skulle ha varit utan klimatförändringar.

Studien, som ännu inte publicerats, fann också att extrema väderhändelser i Europa har ökat mer än vad som uppskattats av klimatmodeller.