Tiden ute för halvhjärtade klimatåtgärder

Arters utrotning, dödliga värmeböljor och redan svår vattenbrist förvärras när temperaturerna stiger. I klimatförändringarnas spår finns inte längre tid för halvhjärtade åtgärder, varnar FN:s klimatpanel IPCC i en ödesmättad rapport.

Abdul Haqim brukade odla vete till familjen på det här fältet i Afghanistan. Men där har allvarlig torka ytterligare försämrat tillvaron för befolkningen. Klimatförändringarna väntas öka intensiteten och frekvensen av torka i världen. Arkivbild.

Abdul Haqim brukade odla vete till familjen på det här fältet i Afghanistan. Men där har allvarlig torka ytterligare försämrat tillvaron för befolkningen. Klimatförändringarna väntas öka intensiteten och frekvensen av torka i världen. Arkivbild.

Foto: Mstyslav Chernov/AP/TT

Klimat2022-02-28 04:45

Fler och ökande översvämningar, värmeböljor, markbränder, vattenbrist, ekologisk instabilitet och minskade skördar är bara början. Klimatförändringarna orsakar redan omfattande störningar i naturen och påverkar miljarder människor. Och värre väntas det bli om temperaturen fortsätter att stiga, varnar FN:s klimatpanel IPCC i en ny rapport som hänvisar till 34 000 studier på temat effekter, anpassning och sårbarhet.

– Aldrig tidigare har så mycket stått på spel för vår planet, säger IPCC:s ordförande ordförande Hoesung Lee på en presskonferens.

– Rapporten är en allvarlig varning för passivitet. Den visar att klimatförändringarna är ett allvarligt och växande hot mot vårt välbefinnande och en välmående planet.

De kommande två årtiondena står världen oundvikligen inför fler klimatrisker om den globala temperaturhöjningen överstiger 1,5 grader, enligt IPCC. Riskerna för samhällen kommer att öka, bland annat vad gäller infrastruktur och låglänt kustbebyggelse.

Över tre miljarder människor är mycket sårbara för klimatförändringarna. Ingen går säker, men det är de människor och ekosystem som är mest utsatta och som kan anpassa sig minst som drabbas hårdast.

Alla påverkas

Fungerande ekosystem och rik biologisk mångfald är en förutsättning för allt liv på jorden – men nu är klimatförändringarnas påverkan på naturen större än i tidigare rapporter från IPCC.

– Klimatförändringens effekter slår redan mot ekosystem och samhällen. Vissa är mer sårbara och där händer det först, men alla påverkas, säger Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet och Sveriges kontakt för IPCC på SMHI.

– Konsekvenserna, hur människor och natur påverkas och den utmaning vi står inför, är konkreta och tydliga.

Världen har blivit mer medveten om behovet av att anpassa sig till de konsekvenser av det förändrade klimatet som inte längre går att undvika. Men åtgärderna är långt från tillräckliga, enligt IPCC. För att rädda liv, biologisk mångfald och infrastruktur krävs ambitiösa och snabba anpassningsåtgärder i kombination med omfattande utsläppsminskningar.

Inte beredda

Förbränningen av fossila bränslen som kol, olja och naturgas är den största källan till utsläpp av växthusgaser, som orsakar global uppvärmning. Men ju varmare det blir desto svårare blir det att dämpa effekterna av klimatförändringarna, eftersom riskerna som människor och natur måste anpassa sig till blir större.

– Rapporten visar att vi inte är beredda och att ju längre det görs för lite desto värre kommer det att bli. Vissa tåg har vi redan missat med tanke på att uppvärmningen överstiger 1 grad och att utvecklingstrenderna går mot ytterligare uppvärmning och ökad sårbarhet, säger Rummukainen.

– Men det finns möjlighet att lindra de negativa konsekvenserna. En del görs redan, men det är inte tillräckligt för att hålla jämna steg med klimatförändringen.

Hållbar utveckling

Klimatanpassning kan handla om allt från att minska matsvinn och främja hållbart jordbruk till att återställa skyddande skogar och installera luftkonditionering.

Hållbar utveckling är nyckeln till att hantera klimatförändringarna och minska sårbarheten i samhällen och ekosystem, enligt Rummukainen.

– Det finns många fördelar och synergier mellan klimatarbetet och de globala målen för hållbar utveckling, de kan förstärka varandra på flera sätt, säger han.

– Hållbara städer, hållbar konsumtion, hållbar produktion, värnande om ekosystem, tryggad mat- och vattenförsörjning och minskade konflikter ökar motståndskraften för klimatförändringens konsekvenser. Då blir också klimatanpassning mer genomförbar och bidrar i sin tur till hållbar utveckling.

Underlag till politiker

Klimatpanelens rapporter riktar sig i första hand till beslutsfattare och används som underlag i de internationella klimatförhandlingarna.

FN:s generalsekreterare António Guterres uttrycker stor besvikelse över regeringars vilja, handlingskraft och förmåga att ta itu med klimatproblemen.

– Varje sekund räknas. Bristen på ledarskap är kriminell, säger han i ett videomeddelande.

FN-chefen riktar stark kritik mot de största förorenarna i världen.

– De gör sig skyldiga till mordbrand i vårt enda hem. Fossila bränslen är en återvändsgränd.

Professor Markku Rummukainen är Sveriges kontakt för IPCC på SMHI. Arkivbild.
Professor Markku Rummukainen är Sveriges kontakt för IPCC på SMHI. Arkivbild.
Fakta: FN:s klimatpanel IPCC

FN:s mellanstatliga klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel of Climate Change) sammanställer det vetenskapliga kunskapsläget kring klimatförändringar, konsekvenser, sårbarhet och möjliga lösningar.

Inom den pågående sjätte kunskapsutvärderingen (AR6) tar IPCC fram specialrapporter och delrapporter som sätter klimatförändringar, konsekvenser och möjliga lösningar i ett globalt perspektiv.Huvudrapporten inom AR6 består av tre delrapporter samt en syntesrapport.

Den första delrapporten, "Den naturvetenskapliga grunden", publicerades i augusti förra året. Den visade att klimatet förändras oerhört snabbt och utan motstycke på tusentals år.

Den 28 februari publiceras den andra delrapporten, "Effekter, anpassning och sårbarhet". Den behandlar effekterna av klimatförändringar på mänskliga och naturliga system inklusive sårbarheter, samt vilken kapacitet dessa har att anpassa sig till klimatförändringarna.

Den tredje delrapporten kommer i mars och syntesrapporten i september.195 länder är medlemmar i IPCC.Källa: SMHI

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!