Det doftar slöjdsal i trapphuset – vilket inte är så konstigt med tanke på att stommen är i massiv furu från Dalarna. Cederspånet på fasaden har färdats längre, hela vägen från Kanada till Hagastaden som binder samman Stockholm med Solna.

Här växer Cederhusen fram, som när allt är klart ska bestå av fyra hus med 234 bostäder. Projektet beskrivs som Stockholms första stora flerbostadshus i massivträ och de första boende har redan flyttat in.

De två nedersta våningarna har golv, väggar och tak i betong för att få en stadig grund. Men annars är det sedan 2012 trä som gäller för Folkhem, som bygger husen.

– Då pratades det inte så mycket om byggbranschens klimatpåverkan men inom branschen hade vi insett att vi var värsta boven, säger affärsutvecklingschefen Anna Ervast Öberg.

– Trä är det enda byggmaterialet som går att så med ett litet frö och så är det fiffigt eftersom det äter koldioxid. Man slipper tillverka ett nytt material men kan också förlänga livslängden och inlagringseffekten av koldioxid i trä genom att bygga med det.

Växande intresse

Att bygga bostäder i trä är förstås inget nytt. Men i Sverige var det under 120 år inte tillåtet att bygga flervåningshus med trästomme på grund av brandrisken. Sedan förbudet slopades 1994 har dock intresset ökat kraftigt hos företag som bygger på höjden. Förra året stod 4 915 lägenheter med trästomme klara, en ökning med 10 procent jämfört med 2020, enligt branschorganisationen Trä- och möbelföretagen.

Förespråkare framhåller trä som billigt, beständigt och klimatsmart i jämförelse med stål och betong. Trä släpper ut lite koldioxid under produktionen och kolet som lagras av trädet finns kvar när det har fällts och förvandlats till beståndsdel i ett bygge.

– Ett av de här husen binder 800 ton koldioxid bara i stommen, säger Ervast Öberg.

– Det finns också en begränsning i hur tunga hus får vara på just den här platsen. Hade vi byggt projektet i betong hade vi fått ta bort hälften av våningsplanen, det är en stor nytta i sig att vi kan bygga mer. Och när vi gör klimatberäkningar ser vi att om man jämför trästomme med betongstomme är det i alla fall hälften av klimatavtrycket i utsläpp.

"Fördelaktigt"

Bygg- och fastighetssektorn står för en femtedel av Sveriges utsläpp, varav en stor del från byggskedet. Men om ett flerbostadshus byggs i trä kan det ha 40 procent lägre klimatpåverkan i jämförelse med en byggnad med stomme i stål eller betong.

– Trä är fördelaktigt ur klimatsynpunkt och att bygga med trä är ett sätt att snabbt göra en miljöförbättring, säger Martin Erlandsson, forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet och adjungerad professor i byggnadsmaterial på KTH.

Det finns dock ingen teknik som gör det möjligt att bygga ett flervåningshus helt i trä, utan för grunden och den första våningen är det sannolikt betong som gäller. Erlandsson anser att det optimala är att hitta en materialblandning som utgår från mycket trä – men inte bara.

– Den enklaste klimatförbättringen i ett flerbostadshus av trä är att optimera betongen som används. Genom att tillsätta biprodukter kan betongens klimatpåverkan minska med 30-40 procent, säger han.

– Sedan är lättbyggnadsteknik i stället för massivträbyggande mer resurseffektivt. Då kan man ju bygga fler byggnader med samma mängd trä från skogen.

Gillar betong

Om några månader ska det andra huset i Cederhusen vara klart för inflyttning. En byggarbetare med skruvdragaren i högsta hugg sätter fast en bit fasad – men är inte särskilt imponerad av det klimatnyttiga materialvalet.

– Jag gillar betong, jag är mest van att jobba med det. Men tyvärr verkar det finnas risk för att det blir mer och mer trä för mig i framtiden.

Det har länge funnits en polemik mellan de starka krafter som företräder olika materialintressen på marknaden, men sedan några år tillbaka pågår även ett intensivt arbete för att minska utsläppen för betong och stål. Betongbranschen brukar också lyfta fram argument som energieffektivitet, tålighet, stabilitet – och brandsäkerhet.

Så hur är det med brandrisken i det nya trähuskvarteret?

– Alla vet ju hur man eldar en brasa så det är förståeligt att det är en fråga som kommer upp, säger Anna Ervast Öberg.

– Men vi uppfyller alla brandkrav som ställs. Vi hade aldrig fått bygglov om vi inte hade kunnat visa att husen är brandsäkra, till exempel har alla lägenheter sprinklers.