Människans förbränning av olja, kol och naturgas är den största boven bakom klimatförändringen. Men det dröjde till COP26 i Glasgow 2021 innan de fossila bränslena ens nämndes i ett slutdokument från FN:s klimattoppmöte.
Det sågs som en milstolpe i arbetet med att få ned utsläppen som värmer planeten. Men trots att världen skrev under på en "nedfasning" av viss kolkraft och vissa fossila subventioner har produktionen av fossila bränslen nått rekordnivåer sedan dess.
Missar målet
Regeringar planerar att producera 110 procent mer fossila bränslen till 2030 än vad som krävs för att hålla den globala uppvärmningen under 1,5 grader – och 69 procent mer än vad som är förenligt med 2 grader, enligt The Production Gap Report. Den är gjord av bland andra Stockholm Environment Institute (SEI) och mäter gapet mellan länders planerade produktion av kol, olja och gas och Parisavtalets temperaturmål.
Men Niklas Hagelberg, programansvarig vid FN:s miljöprogram Unep, som också står bakom rapporten, vill inte dödförklara 1,5-gradersmålet – som ska skydda världen mot klimatförändringens mest förödande effekter.
– Det ser mörkt ut, nu har vi bara en teoretisk möjlighet att hålla målet vid liv, säger han på en briefing.
– Men varje tiondels grad räknas. 1,5 är bättre än 1,6 och 1,6 är bättre än 1,7. Det är en kamp, men vi kan inte sluta kämpa. Vi är inte att redo ge upp, men målet är på livsuppehållande åtgärder.
Ökad produktion
I stort sett alla länder har skrivit under Parisavtalet som slår fast att den globala uppvärmningen främst ska bromsas genom minskade utsläpp. Över 150 regeringar har nettonollmål och efterfrågan på fossilt väntas nå sin topp detta årtionde. Trots det leder de sammanlagda utvinningsplanerna till ökad global kolproduktion till 2030 och ökad gas- och oljeproduktion till åtminstone 2050, enligt rapporten.
Störst är produktionsgapet för kol – nuvarande planer innebär att 460 procent mer kol produceras 2030 än vad som är förenligt med 1,5-gradersmålet. För olja är överproduktionen 29 procent och för gas 82 procent.
Fossiljättar omfamnar gärna infångning och lagring av koldioxid, vilket kritiker menar riskerar att leda till fortsatt produktion snarare än att kranarna vrids av. Med tanke på osäkerheter kring tekniken pekar rapporten på att världen i stället i princip helt borde fasa ut produktion och användning av kol till 2040. Utvinning och användning av olja och gas bör i sin tur minska med tre fjärdedelar till 2050, jämfört med 2020 års nivåer.
– Många experter menar att infångning och lagring av koldioxid bara bör användas i sektorer som har svårt att ställa om, exempelvis cementbranschen, säger en av rapportförfattarna, Ploy Achakulwisut.
– Tekniken ska inte användas som ursäkt för att fortsätta som vanligt med olja, kol och gas. Det blir allt mer riskabelt att inte snabbt genomföra omställningen från fossila bränslen och vi har ju lösningarna för att göra det.
Varmt år
Klimattoppmötet COP28 i Dubai om mindre än en månad lyfts som en chans för världen att ta ett krafttag och enas om utfasning av alla fossila bränslen, inte bara kol som man kom överens om i Glasgow.
– 2023 ser ut att vara på god väg att bli det varmaste året som hittills har uppmätts. Nu krävs alla verktyg som finns för att få ner utsläppen, säger Hagelberg.
