I skuggan av kriget i Ukraina ska FN:s klimatpanel IPCC försöka nå ut med ännu en rapport av stor vikt för vilken framtid som mänskligheten går till mötes.
"Att begränsa klimatförändringen" lägger fokus på utsläppen av växthusgaser som värmer upp planeten – och vilka möjligheter som finns för att minska dem så att världen kan nå målen i Parisavtalet.
– Om vi inte förstår hur vi ska minska utsläppen har vi inte heller verktygen för att hantera klimatförändringen, säger IPCC:s medordförande Jim Skea i ett videoklipp inför måndagens rapportsläpp.
Fossilt beroende
Rysslands invasion har riktat strålkastaren mot världens beroende av fossila bränslen, den största boven bakom klimatförändringarna. Storexportören matar krigskassan med olje- och gaspengar och febrila försök pågår att minska affärerna med Moskva. Kanske kan kriget i förlängningen leda till större fokus på förnybara alternativ och skynda på den gröna omställningen.
Att tiden är knapp är ett budskap som forskare försökt att hamra in under lång tid. Trots det minskar inte de globala utsläppen i den takt de skulle behöva – kurvorna pekar snarare uppåt efter pandemins tillfälliga trendbrott.
Den nya rapporten från IPCC, som inte utför någon egen forskning utan sammanfattar kunskapsläget, kommer förutom behovet av stora utsläppsminskningar bland annat att titta på sätt att ta bort koldioxid som redan finns i atmosfären.
Så kallade negativa utsläpp, som kan innebära allt från skogsplantering till mer omdiskuterade lösningar för att suga bort koldioxid från luften, ses av många experter som allt mer nödvändiga eftersom världens utsläppstakt inte ligger i linje med vad som krävs för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 eller 2 grader.
– Det finns många sätt att minska utsläppen, som att installera förnybar energi som är ren i stället för att använda fossila bränslen, säger Jim Skea.
– Men vi tittar också allt mer på sätt att ta bort koldioxid från atmosfären och ett av de mest självklara sätten att göra det på är att plantera träd.
Framtidens transporter
Rapporten belyser hur olika sektorer producerar utsläpp – men för första gången finns också ett kapitel om påverkan från människors beteenden och konsumtion.
Den fossiltunga transportsektorn är en av de stora utmaningarna när det kommer till att minska utsläppen av koldioxid. Sonia Yeh, professor i transport och energisystem vid Chalmers tekniska högskola, är en av medförfattarna till en del av ett kapitel som handlar om hur transportsektorn kan tänkas se ut de kommande 30-50 åren.
– Vi tittar exempelvis på efterfrågan, den teknologiska utvecklingen och hur policy kan behöva utformas för att nå 1,5-gradersmålet, säger hon.
– Transport är en av de svåraste sektorerna för koldioxidminskning eftersom vissa teknologier är mer kostsamma, mindre mogna eller svårare att samordna på systemnivå. För att en omställning ska vara möjlig krävs omfattande samordning mellan konsumenter och industri.
Hopp och oro?
Klimatpanelens rapporter brukar inte vara någon uppmuntrande läsning för den som oroar sig för framtiden på en allt varmare planet. Men även om det är människan som ligger bakom den skenande klimatförändringen kommer budskapet sannolikt också att vara att det är människan som har makten att göra något åt problemet.
Rapporten riktar sig främst till världens beslutsfattare och används som underlag i de globala klimatförhandlingarna. Innehållet ska vara policyrelevant men klimatpanelen föreskriver inga lösningar.
– När rapporterna släpps brukar vissa tolka innehållet som om glaset är halvfullt, andra som om det är halvtomt, säger Sonia Yeh.
– Men IPCC säger inte åt någon vad de ska göra, utan pekar bara på kunskapsläget, och det är väl både en välsignelse och en förbannelse. Nu är det upp till beslutsfattarna att ta till sig vetenskapen och agera utifrån vad den säger.