Tusentals djur i fara efter extremt fjÀllvÀder

Tusentals rÀvar, rÄdjur och harar riskerar att dö till följd av extremvÀdret i de svenska och norska fjÀllomrÄdena, varnar VÀrldsnaturfonden (WWF).
–Det Ă€r vĂ€rre Ă€n vĂ€ntat, sĂ€ger naturvĂ„rdsexpert Tom Arnbom.

MÄnga samebyar har ansökt om katastrofhjÀlp för att kunna utfodra sina renar. Arkivbild.

MÄnga samebyar har ansökt om katastrofhjÀlp för att kunna utfodra sina renar. Arkivbild.

Foto: Malin Moberg/AP/TT

Klimat2022-01-16 14:01

Himlafloden Gyda drog tidigare i veckan in över Norge med varningar för riklig nederbörd och jord- och slaskskred i extremvÀdrets spÄr. PÄ andra sidan grÀnsen utfÀrdade SMHI varningar för skyfallsliknande regn, högfjÀllshotellet i Storlien översvÀmmades och jÀmtlÀndska skolor fick stÀnga eftersom ovÀdret riskerade att orsaka trafikproblem.

Nu varnar VÀrldsnaturfonden WWF för att plusgraderna i kombination med de extrema skyfallen kan leda till massdöd bland djur i de svenska och norska fjÀllomrÄdena.

– Det som har hĂ€nt de senaste Ă„ren och med klimatförĂ€ndringarna Ă€r att det blir mer och mer vinterregn, sĂ€ger organisationens naturvĂ„rdsexpert Tom Arnbom till TT.

– Snön blir blöt och det rinner ner vatten till marken. NĂ€r det fryser pĂ„ sĂ„ blir det problem.

SvÄrt med skare

Om det bildas hÄrd skare riskerar djur att svÀlta ihjÀl dÄ de inte nÄr ner till maten under snön. Det handlar om tusentals rÀvar och rÄdjur som stÄr inför möjlig matkris. Men snö fungerar ocksÄ som skydd för ovÀder för djur som ripor, orrar, tjÀdrar och harar.

– Snön Ă€r fantastisk nĂ€r den Ă€r mjuk, den isolerar. Men blir det nya stormar och det Ă€r fruset sĂ„ kan inte de hĂ€r djuren gĂ„ ner och gömma sig. DĂ„ finns risk för att de fryser ihjĂ€l, sĂ€ger Tom Arnbom.

Ett annat orosmoln Àr hur det ska gÄ för de gnagare och andra smÄdjur som under vintern lever i utrymmet mellan marken och snön. Om vattnet som nu har runnit ned till marken fryser kommer de inte heller Ät sin mat.

– Det verkar vara pĂ„ gĂ„ng att bli gnagarĂ„r i södra fjĂ€llen, men nu finns risk för att gnagarĂ„ret försvinner om de svĂ€lter ihjĂ€l, sĂ€ger Arnbom.

– GnagarĂ„ren eller lĂ€mmelĂ„ren hĂ„ller i gĂ„ng mycket i fjĂ€llen, allt frĂ„n att bajset blir till gödsel och att de blir mat till ugglor, rovfĂ„glar och rĂ€var.

Blir varmare

Forskare brukar vara tydliga med att det inte gÄr att koppla ett enskilt extremvÀder till klimatförÀndringarna, men vetenskapen Àr överens om att den typen av vÀderhÀndelser kommer att bli kraftigare och vanligare i takt med att den globala temperaturen ökar.

VÀrlden Àr redan 1,1 grader varmare Àn under förindustriell tid och vid 1,5 graders uppvÀrmning kommer extrema regn, snöfall och annan nederbörd att bli 10 procent vÀrre och 1,5 gÄnger mer sannolika, enligt FN:s klimatpanel IPCC.

– Det vi ser nu med vinterregnen Ă€r vad vi har vĂ€ntat oss av klimatförĂ€ndringarna. Men tyvĂ€rr Ă€r det mycket vĂ€rre Ă€n vad jag trodde att det skulle bli sĂ„ snabbt, sĂ€ger Arnbom.

– Vinterregnen i fjĂ€llomrĂ„dena visar hur klimatförĂ€ndringarna slĂ„r pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt som vi inte har tĂ€nkt pĂ„. Nu mĂ„ste vi pĂ„skynda omstĂ€llningen frĂ„n ett fossilt energisystem till ett fossilfritt samhĂ€lle.

Det Àr inte bara vilda djur som drabbas. Bristen pÄ bete för renarna har gjort att mÄnga samebyar i norra Sverige i vinter har ansökt om ekonomiskt stöd, sÄ kallat katastrofskadeskydd, frÄn Sametinget.

– Renarna har inte bara svĂ„rt att komma Ă„t maten, de har ocksĂ„ svĂ„rt att kĂ€nna doften av den. HĂ€romdagen var det en renskötare som sade att han hade fĂ„tt anvĂ€nda yxa för att komma genom skaren.

"Droppe i havet"

Hur allvarlig situationen blir kommer att avgöras av om marken hinner torka innan det blir kallare igen. Bildas extrem skare uppmuntrar Tom Arnbom viltvÄrdare, jÀgare och privatpersoner med fÄgelbord att göra en insats med frön, havre, frukt, talgbollar, hö och foderpellets.

– Det Ă€r ju en droppe i havet, men det kanske kan hjĂ€lpa nĂ„gra djur i alla fall, sĂ€ger han.

– Vi vet Ă€nnu inte hur dĂ„ligt det kommer att gĂ„. Vi hoppas pĂ„ det bĂ€sta men bildas stenhĂ„rd skare kommer det att innebĂ€ra stora problem för mĂ„nga.

Fakta: Vad hÀnder i en varmare vÀrld

I Parisavtalet har vÀrldens lÀnder enats om att försöka hÄlla den globala uppvÀrmningen vÀl under 2 grader, med ambitionen att inte överskrida 1,5 grader jÀmfört med förindustriell tid. Det ska framförallt ske genom minskade utslÀpp av vÀxthusgaser. Det gÄr dock trögt.

FN:s klimatpanel IPCC har tagit fram exempel pÄ vad som vÀntar i en vÀrld som vÀrms upp 1,5 grader, 2 grader eller mer.

* Maxtemperaturerna i vissa omrÄden kommer att stiga med 3 grader vid en global uppvÀrmning pÄ 1,5 grader och 4 grader om uppvÀrmningen nÄr 2 grader.

* VÀrmeböljor som i dag intrÀffar en gÄng varje Ärtionde kommer att bli fyra gÄnger mer sannolika vid 1,5 grader och nÀstan sex gÄnger troligare vid 2 grader.

* Risken för extrema vÀrmeböljor som i dag intrÀffar vart 50:e Är kommer att öka med nÀstan 9 gÄnger vid 1,5 grader och 40 gÄnger om uppvÀrmningen blir 4 grader.

* Fler mÀnniskor kommer att kÀnna av effekterna. 14 procent av mÀnskligheten kommer att utsÀttas för extrema vÀrmeböljor minst vart femte Är vid 1,5 grader och 37 procent vid ytterligare en halv grads uppvÀrmning.

* Vid 1,5 graders uppvÀrmning kommer extrema regn, snöfall och annan nederbörd att vara 10 procent vÀrre och 1,5 gÄnger mer sannolika.

* I regioner utsatta för torka kommer torra perioder att bli dubbelt sÄ troliga i en vÀrld som har vÀrmts upp 1,5 grader och fyra gÄnger mer sannolika om temperaturhöjningen landar pÄ 4 grader.

* BegrÀnsas den globala temperaturhöjningen till 1,5 grader snarare Àn till 2 grader skulle det förhindra att ytterligare 200-250 miljoner mÀnniskor drabbas av allvarlig brist pÄ vatten.

* I en vÀrld som Àr 2 grader varmare jÀmfört med förindustriell tid kommer 7-10 procent av jordbruksmarken inte lÀngre att kunna odlas.

KĂ€lla: AFP

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!