Tusentals djur i fara efter extremt fjällväder

Tusentals rävar, rådjur och harar riskerar att dö till följd av extremvädret i de svenska och norska fjällområdena, varnar Världsnaturfonden (WWF).
–Det är värre än väntat, säger naturvårdsexpert Tom Arnbom.

Många samebyar har ansökt om katastrofhjälp för att kunna utfodra sina renar. Arkivbild.

Många samebyar har ansökt om katastrofhjälp för att kunna utfodra sina renar. Arkivbild.

Foto: Malin Moberg/AP/TT

Klimat2022-01-16 14:01

Himlafloden Gyda drog tidigare i veckan in över Norge med varningar för riklig nederbörd och jord- och slaskskred i extremvädrets spår. På andra sidan gränsen utfärdade SMHI varningar för skyfallsliknande regn, högfjällshotellet i Storlien översvämmades och jämtländska skolor fick stänga eftersom ovädret riskerade att orsaka trafikproblem.

Nu varnar Världsnaturfonden WWF för att plusgraderna i kombination med de extrema skyfallen kan leda till massdöd bland djur i de svenska och norska fjällområdena.

– Det som har hänt de senaste åren och med klimatförändringarna är att det blir mer och mer vinterregn, säger organisationens naturvårdsexpert Tom Arnbom till TT.

– Snön blir blöt och det rinner ner vatten till marken. När det fryser på så blir det problem.

Svårt med skare

Om det bildas hård skare riskerar djur att svälta ihjäl då de inte når ner till maten under snön. Det handlar om tusentals rävar och rådjur som står inför möjlig matkris. Men snö fungerar också som skydd för oväder för djur som ripor, orrar, tjädrar och harar.

– Snön är fantastisk när den är mjuk, den isolerar. Men blir det nya stormar och det är fruset så kan inte de här djuren gå ner och gömma sig. Då finns risk för att de fryser ihjäl, säger Tom Arnbom.

Ett annat orosmoln är hur det ska gå för de gnagare och andra smådjur som under vintern lever i utrymmet mellan marken och snön. Om vattnet som nu har runnit ned till marken fryser kommer de inte heller åt sin mat.

– Det verkar vara på gång att bli gnagarår i södra fjällen, men nu finns risk för att gnagaråret försvinner om de svälter ihjäl, säger Arnbom.

– Gnagaråren eller lämmelåren håller i gång mycket i fjällen, allt från att bajset blir till gödsel och att de blir mat till ugglor, rovfåglar och rävar.

Blir varmare

Forskare brukar vara tydliga med att det inte går att koppla ett enskilt extremväder till klimatförändringarna, men vetenskapen är överens om att den typen av väderhändelser kommer att bli kraftigare och vanligare i takt med att den globala temperaturen ökar.

Världen är redan 1,1 grader varmare än under förindustriell tid och vid 1,5 graders uppvärmning kommer extrema regn, snöfall och annan nederbörd att bli 10 procent värre och 1,5 gånger mer sannolika, enligt FN:s klimatpanel IPCC.

– Det vi ser nu med vinterregnen är vad vi har väntat oss av klimatförändringarna. Men tyvärr är det mycket värre än vad jag trodde att det skulle bli så snabbt, säger Arnbom.

– Vinterregnen i fjällområdena visar hur klimatförändringarna slår på många sätt som vi inte har tänkt på. Nu måste vi påskynda omställningen från ett fossilt energisystem till ett fossilfritt samhälle.

Det är inte bara vilda djur som drabbas. Bristen på bete för renarna har gjort att många samebyar i norra Sverige i vinter har ansökt om ekonomiskt stöd, så kallat katastrofskadeskydd, från Sametinget.

– Renarna har inte bara svårt att komma åt maten, de har också svårt att känna doften av den. Häromdagen var det en renskötare som sade att han hade fått använda yxa för att komma genom skaren.

"Droppe i havet"

Hur allvarlig situationen blir kommer att avgöras av om marken hinner torka innan det blir kallare igen. Bildas extrem skare uppmuntrar Tom Arnbom viltvårdare, jägare och privatpersoner med fågelbord att göra en insats med frön, havre, frukt, talgbollar, hö och foderpellets.

– Det är ju en droppe i havet, men det kanske kan hjälpa några djur i alla fall, säger han.

– Vi vet ännu inte hur dåligt det kommer att gå. Vi hoppas på det bästa men bildas stenhård skare kommer det att innebära stora problem för många.

Fakta: Vad händer i en varmare värld

I Parisavtalet har världens länder enats om att försöka hålla den globala uppvärmningen väl under 2 grader, med ambitionen att inte överskrida 1,5 grader jämfört med förindustriell tid. Det ska framförallt ske genom minskade utsläpp av växthusgaser. Det går dock trögt.

FN:s klimatpanel IPCC har tagit fram exempel på vad som väntar i en värld som värms upp 1,5 grader, 2 grader eller mer.

* Maxtemperaturerna i vissa områden kommer att stiga med 3 grader vid en global uppvärmning på 1,5 grader och 4 grader om uppvärmningen når 2 grader.

* Värmeböljor som i dag inträffar en gång varje årtionde kommer att bli fyra gånger mer sannolika vid 1,5 grader och nästan sex gånger troligare vid 2 grader.

* Risken för extrema värmeböljor som i dag inträffar vart 50:e år kommer att öka med nästan 9 gånger vid 1,5 grader och 40 gånger om uppvärmningen blir 4 grader.

* Fler människor kommer att känna av effekterna. 14 procent av mänskligheten kommer att utsättas för extrema värmeböljor minst vart femte år vid 1,5 grader och 37 procent vid ytterligare en halv grads uppvärmning.

* Vid 1,5 graders uppvärmning kommer extrema regn, snöfall och annan nederbörd att vara 10 procent värre och 1,5 gånger mer sannolika.

* I regioner utsatta för torka kommer torra perioder att bli dubbelt så troliga i en värld som har värmts upp 1,5 grader och fyra gånger mer sannolika om temperaturhöjningen landar på 4 grader.

* Begränsas den globala temperaturhöjningen till 1,5 grader snarare än till 2 grader skulle det förhindra att ytterligare 200-250 miljoner människor drabbas av allvarlig brist på vatten.

* I en värld som är 2 grader varmare jämfört med förindustriell tid kommer 7-10 procent av jordbruksmarken inte längre att kunna odlas.

Källa: AFP

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!