Kan juridiken förändra klimatpolitiken när de som styr inte tar tillräckligt ansvar för att göra det? Det hoppas i alla fall den ungdomsledda organisationen Aurora som gör sig redo att stämma staten för bristande klimatåtgärder.

– Vårt mål är att ställa svenska staten till svars för dess bristfälliga hantering och använda domstolsprocessen som ett förtydligande av dess skyldigheter, säger Agnes Hjortsberg, 20.

– Vi hoppas att en stämningsansökan ska göra det lättare för staten att förbättra sin klimatpolitik och ta mer ansvar i enlighet med de skyldigheter de har genom Parisavtalet.

Når inte klimatmål

Det finns olika sätt att räkna på om ett land lever upp till sina åtaganden i Parisavtalet, bland annat på grund av rättviseaspekten som ger rika länder större ansvar i klimatarbetet. Trots att Sveriges klimatmål tillhör de mer ambitiösa är de ändå inte i nivå med vad avtalet kräver, enligt flera granskningar och forskare. Andra har pekat på att Sveriges klimatmål under vissa premisser kan anses leva upp till Parisavtalet.

Men med befintlig politik kommer Sverige inte att nå sitt klimatmål noll nettoutsläpp av växthusgaser 2045, enligt Naturvårdsverket och Klimatpolitiska rådet.

– Sveriges klimatmål är inte tillräckligt ambitiösa, de exkluderar stora delar av utsläppen och uppfylls ändå inte. Som rikt land har Sverige stort historiskt ansvar att agera i klimatkrisen, det är en rättvisefråga, säger Hjortsberg.

Som ett sätt att skapa en grund till ett tvistemål har Aurora skickat brev till klimatminister Annika Strandhäll (S) med krav på svar om hur politiken ska förändras för att Sverige ska göra sin del i det globala klimatarbetet. Organisationen efterlyser skärpta klimatmål, årliga utsläppsminskningar i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål och en rättvis fördelning gentemot utvecklingsländer.

Bjuder in unga

Strandhäll har svarat – men Aurora är inte nöjd med innehållet. Därför går de vidare och bjuder in alla under 26 år som bor i Sverige att gå med i en grupptalan. Ambitionen är att en stämningsansökan ska lämnas in före valet.

– Vi har valt grupptalan eftersom den här frågan drabbar alla unga redan i dag men framförallt i framtiden, säger Hjortsberg.

– Man behöver inte vara insatt eller aktivist för att ställa sig bakom Auroras bild av ett bristfälligt klimatarbete. Att inte kunna vara trygg i hur ens framtid kommer att se ut eller om man kommer att kunna skaffa familj är något som skapar stress och oro.

För att Aurora ska lyckas driva en rättsprocess mot staten krävs konkretion, framhåller Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet. En stämningsansökan måste ha tydligt formulerade krav på vad man vill att regeringen ska göra eller vad statens åtgärder ska resultera i.

– Jag ser inte att man kan använda brevet till Strandhäll som underlag eftersom de kraven som är formulerade är alldeles för allmänt hållna, säger Ebbesson.

– Det är en sak att driva politisk klimatkampanj, en annan att föra en rättsprocess. Det går att driva en klimatprocess i Sverige om man uppfyller formkraven och argumenterar mer juridiskt än politiskt.

Rättslig grund

Aurora måste också kunna visa att det finns rättsligt stöd för en stämning och då finns tre spår, enligt Ebbesson. Ett är att visa att Sverige inte uppfyller Europakonventionen, det andra att regeringens åtgärder inte är tillräckliga för att överensstämma med klimatlagen och målet om klimatneutralitet till 2045 och det tredje skulle vara att visa att Sverige bryter mot barnkonventionen.

– Man måste kunna visa vad staten är skyldig att göra, att staten inte har gjort detta och sedan visa på vad staten måste göra. Men då krävs mer underlag.

De senaste åren har klimatkampen i allt större utsträckning flyttat in i rättssalen sedan beslutsfattare med framgång stämts i bland annat Pakistan, Nederländerna, Frankrike, Belgien och Tyskland.

– Det finns en allmän frustration över att klimatomställningen går för långsamt. Stater har gjort en del åtaganden med juridisk betydelse men inte levt upp till det politiskt och då har det drivits ett antal sådana processer, säger Ebbesson.

– Domstolarnas uppgift är inte att vara parlament och utforma klimatpolitiken, utan pröva om lagstiftningen följs. Det tycker jag att domstolarna hittills har varit måna om.

TT har sökt Strandhäll för en kommentar.