Niue är en liten ö i en stor ocean. Här är det tradition att kasta sina bebisar i havet så att de ska lära sig att simma, för havet är mer än bara en viktig inkomstkälla. Det är också ett hem och en identitet för de 1 600 människor som bor på korallön. Men Mona Ainu'u, minister med ansvar för naturresurser, är allt mer oroad för vad som väntar.
– Vi påverkas så mycket av klimatförändringarna, säger hon till TT:s utsända på klimatmötet COP27 i Sharm el-Sheikh.
Många effekter
Till skillnad från många andra östater i Stilla havet riskerar inte Niue att få sin mark bortsköljd av stigande havsnivåer, då den högsta platån ligger omkring 60 meter över havet. En höjning av havsnivån hotar dock att förstöra öns tillgång på sötvatten.
Men det är inte de enda effekterna av den globala uppvärmningen.
– Vattnet i havet värms upp till en temperatur som vi inte är vana vid. Bestånden av fisk och musslor minskar. Vädermönstret förändras. Träden bär inte frukt som de brukar eftersom vi drabbas av torka, kraftiga cykloner och jordbävningar.
Havets medelnivå globalt har stigit med omkring 25 centimeter sedan slutet av 1800-talet. Om den globala uppvärmningen fortsätter kan havsnivån stiga med en extra meter runt öarna i Stilla havet och Indiska oceanen till slutet av århundradet.
Ber om hjälp
Det är fortfarande lägre än de plattaste öarnas högsta punkter, men stigande hav kommer att åtföljas av en ökning av stormar och saltvatteninträngningar kan göra många atoller obeboeliga långt innan de täcks av vatten.
– På Niue har vi bara en ö att leva på, det finns ingen annanstans för oss att ta vägen. Resten av världen måste hjälpa oss, annars kan några av världens vackraste platser försvinna, säger Mona Ainu'u.
– Vi lider mest trots att vi släpper ut minst och det finns inget vi kan göra åt saken. Vi måste se till att den globala uppvärmningen begränsas till 1,5 grader, allt annat vore förödande för oss och vår framtid.
Små utsläpp
Stillahavsöarna står för mindre än 0,03 procent av världens globala utsläpp. De kräver att den rikare delen av världen tar sitt ansvar och kompenserar de sårbara länderna för de skador och förluster som uppstår till följd av klimatförändringarna redan nu.
Niues närmsta granne är Tonga, världens tredje mest sårbara land för klimatförändringarna, enligt World Risk Index. Östaten är en av de mest låglänta länderna i världen och huvudstaden Nuku'alofa ligger bara två meter över havsytan.
– Det är väldigt platt, du ser inga berg som sticker upp, säger Tongas finansminister Tiofilusi Tiueti till TT.
För en ö som står inför tropiska cykloner och stormar, tsunamier, vulkanisk aktivitet och torka är det av största vikt att ha välfungerande varningssystem och beredskapsplaner på plats. För Tonga handlar klimatmötets stora stridsfråga om klimatskadestånd, det som i FN-sammanhang kallas skador och förluster, om att kunna skydda befolkningen när den nästa katastrofen slår till.
Tiueti hoppas att COP27 ska enas om en ny fond för klimatskadestånd. Men det är också viktigt att förenkla tillgången till medel som finns i andra stödfonder, menar han.
– Det finns så många krav som ska uppfyllas, vi måste avsätta en hel avdelning som ska jobba med det. Det kan ta 700 dagar att möta alla krav.
TT: Finns det inte risk för att en ny fond innebär samma problem?
– Jo. Det kommer alltid att finnas byråkratiska hinder, men vi diskuterar också hur systemet ska kunna förbättras.
Stor besvikelse
Frustrationen från Stillahavsländerna är stor under klimattoppmötet, enligt Dickson Mua som är minister med ansvar för skogs- och forskningsfrågor och ledare för Salomonöarnas delegation på klimatmötet.
– Det är en besvikelse att länder som står för stora utsläpp inte kliver fram tillräckligt och tar sitt ansvar, säger han.
– Det som händer i Pakistan kommer definitivt att hända också i andra länder, men det kommer att bli värst för oss låglänta öar, i synnerhet i Stilla havet. Vi är väldigt utsatta.
