Statistiken visar att de sju senaste åren har varit de varmaste som uppmätts, enligt EU:s miljöövervakningsprogram Copernicus.
I Europa har temperaturerna svängt rejält. I april var det ovanligt kallt – vilket bland annat resulterade i att Frankrikes vinproduktion under året blev den lägsta på över 60 år – vilket följdes av en rekordvarm sommar.
På Sicilien i Italien noterades ett preliminärt temperaturrekord för Europa: 48,8 grader, 0,8 grader över det tidigare rekordet. Samtidigt satte extremt väder sin prägel på året, med svåra bränder i länderna vid Medelhavet och katastrofala översvämningar i främst Europas centrala och västra delar. Även i Sverige förekom stora översvämningar, bland annat i Gävle.
Enligt Gunilla Svensson, professor i meteorologi som forskar om klimatförändringar vid Stockholms universitet, är det för tidigt att benämna de senaste sju årens temperaturökning som en "acceleration", då temperaturen kan variera över tid. Men helt klart är att jorden i en långsiktig trend blir allt varmare.
– Vi kan förvänta oss att de extrema värmeböljorna kommer att bli vanligare i ett varmare klimat.
Växthusgaser ökar
Sett till helåret 2021 i Europa var temperatursnittet inte lika extremt, endast 0,1 grader varmare än snittet de senaste 30 åren. Men de tio varmaste åren i Europa som har uppmätts har alla infallit under 2000-talet och sju av dem inföll åren 2014–2020.
Enligt Copernicus preliminära data fortsatte den stadiga ökningen av växthusgaser i atmosfären under 2021.
– Det finns inga tendenser till att det bromsar in och det är oroväckande, för det innebär att vi fortsatt kommer att se en uppvärmning, säger Gunilla Svensson och tillägger att effekten av utsläppen har många års fördröjning:
– Även om vi skulle sluta att släppa ut koldioxid i atmosfären så kommer temperaturen fortsätta att stiga under flera decennier, säger hon.
"Måste agera"
Jämfört med temperaturen som rådde under förindustriell tid, 1850–1900, var 2021 hela 1,1–1,2 grader varmare.
"För att Europa ska kunna leva upp till Parisavtalets mål måste klimatdata analyseras på ett effektivt sätt", säger Carlo Buontempo, chef för Copernicus klimatförändringstjänst, i ett pressmeddelande.
I Parisavtalet från 2015 enades de flesta av världens länder om att hålla ökningen av den globala medeltemperaturen väl under 2 grader, och allra helst under 1,5 grader, jämfört med förindustriell tid.
"Analysen för 2021, som visar att de överlägset varmaste åren globalt har noterats de sju senaste åren, är en påminnelse om den fortsatta temperaturökningen och att vi måste agera skyndsamt", säger han vidare.
Global angelägenhet
Även om rapporten tar avstamp i mätningar i Europa påminner Gunilla Svensson om att klimatläget är en global angelägenhet. Till det gångna årets omvälvande händelser på kontinenten kan också läggas värmerekordet i Kanada med svåra bränder som följd, liksom det ovanligt varma och torra klimatet i Sibirien som också där orsakade omfattande bränder.
När det gäller utsläppen är budskapet från den samlade forskningen tydligt:
– Om vi vill att klimatet inte ska fortsätta bli varmare så gäller det att begränsa utsläppen.
TT: Är det möjligt?
– Jag tror att det är möjligt, vi har de tekniska lösningarna, säger hon och jämför med hur samhället lyckats enas och sluta upp kring de prövningar som pandemin inneburit.
– Om man kunde få upp ögonen på samma sätt inför den här frågan så skulle vi kunna göra det mycket fortare.