Värmeböljan "omöjlig" utan människans utsläpp

Värmevarningar och mardrömslika skogsbränder präglar sommaren i Sydeuropa. Och värmeböljan skulle ha varit "praktiskt taget omöjlig" om inte människan påverkat klimatet, enligt en ny studie.

Hettan har bland annat lett till svåra bränder på Rhodos. Arkivbild.

Hettan har bland annat lett till svåra bränder på Rhodos. Arkivbild.

Foto: Petros Giannakouris/AP/TT

Klimat2023-07-25 07:03

41,8 grader i Rom, 45,3 grader i Katalonien och 46 grader på Sardinien. De lokala temperaturrekorden i södra Europa har kommit slag i slag den senaste tiden. Samtidigt härjar skogsbränder i den grekiska övärlden och värmerelaterde dödsfall har rapporterats från flera länder, enligt forskningsnätverket World Weather Attribution.

Även delar av Nordamerika, Mexiko och Kina har tampats med värmeböljor med lokala rekordnoteringar under juli. Till exempel har temperaturen klättrat över 50 grader i nordvästra Kina och i Death Valley i USA.

Hetare och längre

Vad är det då som orsakar hettan? Det naturliga väderfenomenet El Niño har haft ett finger med i spelet. Men det är nästintill säkert att värmeböljorna i Sydeuropa och Nordamerika under juli aldrig hade inträffat om inte människan påverkat klimatet.

Det visar en ny snabbstudie av World Weather Attribution som analyserar i vilken grad klimatförändringarna bidrar till enskilda extrema väderhändelser.

När det gäller värmeböljan i Kina så fann forskarna att den var 50 gånger mer sannolik att inträffa i dag när planeten är 1,2 grader varmare jämfört med förindustriell tid, till följd av människans utsläpp av växthusgaser.

Klimatförändringarna gör värmeböljor både vanligare, hetare och längre. Den nya analysen visar att människans utsläpp av växthusgaser gjort värmeböljan i Europa 2,5 grader varmare än vad den annars skulle ha varit, den i Nordamerika 2 grader varmare och den i Kina 1 grad varmare.

Inte förvånad

Resultaten är knappast förvånande, menar Friederike Otto, klimatforskare vid Imperial College of London och en av studiens författare.

"Världen har inte slutat att bränna fossila bränslen, klimatet fortsätter att värmas upp och värmeböljor fortsätter att bli mer extrema. Så enkelt är det", säger hon i en kommentar.

Otto betonar dock att hettan inte är ett tecken på ”klimatkollaps” och att det inte är för sent att vända utvecklingen.

Efterlyser anpassning

Samtidigt skördar värmeböljor redan nu tusentals liv per år, framhåller forskarna. De efterlyser bättre varningssystem, handlingsplaner och andra anpassningar till extremvärmen som bara kommer att bli vanligare i takt med stigande medeltemperaturer.

Om världen värms upp med två grader – vilket bara ligger 30 år bort om länderna inte lever upp till sina åtaganden inom Parisavtalet – kan liknande värmeböljor inträffa i världen vart andra till vart femte år, skriver forskarna.

Analysen har gjorts på mycket kort tid och har ännu inte granskats av andra forskare. Men de metoder som har använts är vetenskapligt erkända, framhåller studiens författare.

Fakta: Analysen

World Weather Attribution är ett internationellt forskningsnätverk som analyserar klimatförändringarnas möjliga inverkan på extrema väderhändelser som stormar, extrema regn, värmeböljor, köldperioder och torka.

Den nya analysen har gjorts med hjälp av datorsimuleringar och fokuserar på perioderna med farligast hetta i respektive region: sju dagar i södra Europa, 18 dagar i västra USA, Texas och norra Mexiko, samt 14 dagar i det kinesiska låglandet.

Forskarna skriver att denna typ av värmeböljor inte längre är sällsynta företeelser – på grund av förbränningen av fossila bränslen, avskogning och andra mänskliga aktiviteter som har värmt klimatet. I stället kan de nu väntas inträffa omkring vart tionde år i Sydeuropa, vart femte år i Kina och vart femtonde år i Nordamerika, enligt analysen.

Värmeböljorna kommer dock bli ännu vanligare och kraftfullare om inte växthusgasutsläppen minskar snabbt, betonar forskarna.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!