VÀrmeböljan "omöjlig" utan mÀnniskans utslÀpp

VÀrmevarningar och mardrömslika skogsbrÀnder prÀglar sommaren i Sydeuropa. Och vÀrmeböljan skulle ha varit "praktiskt taget omöjlig" om inte mÀnniskan pÄverkat klimatet, enligt en ny studie.

Hettan har bland annat lett till svÄra brÀnder pÄ Rhodos. Arkivbild.

Hettan har bland annat lett till svÄra brÀnder pÄ Rhodos. Arkivbild.

Foto: Petros Giannakouris/AP/TT

Klimat2023-07-25 07:03

41,8 grader i Rom, 45,3 grader i Katalonien och 46 grader pÄ Sardinien. De lokala temperaturrekorden i södra Europa har kommit slag i slag den senaste tiden. Samtidigt hÀrjar skogsbrÀnder i den grekiska övÀrlden och vÀrmerelaterde dödsfall har rapporterats frÄn flera lÀnder, enligt forskningsnÀtverket World Weather Attribution.

Även delar av Nordamerika, Mexiko och Kina har tampats med vĂ€rmeböljor med lokala rekordnoteringar under juli. Till exempel har temperaturen klĂ€ttrat över 50 grader i nordvĂ€stra Kina och i Death Valley i USA.

Hetare och lÀngre

Vad Àr det dÄ som orsakar hettan? Det naturliga vÀderfenomenet El Niño har haft ett finger med i spelet. Men det Àr nÀstintill sÀkert att vÀrmeböljorna i Sydeuropa och Nordamerika under juli aldrig hade intrÀffat om inte mÀnniskan pÄverkat klimatet.

Det visar en ny snabbstudie av World Weather Attribution som analyserar i vilken grad klimatförÀndringarna bidrar till enskilda extrema vÀderhÀndelser.

NÀr det gÀller vÀrmeböljan i Kina sÄ fann forskarna att den var 50 gÄnger mer sannolik att intrÀffa i dag nÀr planeten Àr 1,2 grader varmare jÀmfört med förindustriell tid, till följd av mÀnniskans utslÀpp av vÀxthusgaser.

KlimatförÀndringarna gör vÀrmeböljor bÄde vanligare, hetare och lÀngre. Den nya analysen visar att mÀnniskans utslÀpp av vÀxthusgaser gjort vÀrmeböljan i Europa 2,5 grader varmare Àn vad den annars skulle ha varit, den i Nordamerika 2 grader varmare och den i Kina 1 grad varmare.

Inte förvÄnad

Resultaten Àr knappast förvÄnande, menar Friederike Otto, klimatforskare vid Imperial College of London och en av studiens författare.

"VÀrlden har inte slutat att brÀnna fossila brÀnslen, klimatet fortsÀtter att vÀrmas upp och vÀrmeböljor fortsÀtter att bli mer extrema. SÄ enkelt Àr det", sÀger hon i en kommentar.

Otto betonar dock att hettan inte Ă€r ett tecken pĂ„ ”klimatkollaps” och att det inte Ă€r för sent att vĂ€nda utvecklingen.

Efterlyser anpassning

Samtidigt skördar vÀrmeböljor redan nu tusentals liv per Är, framhÄller forskarna. De efterlyser bÀttre varningssystem, handlingsplaner och andra anpassningar till extremvÀrmen som bara kommer att bli vanligare i takt med stigande medeltemperaturer.

Om vĂ€rlden vĂ€rms upp med tvĂ„ grader – vilket bara ligger 30 Ă„r bort om lĂ€nderna inte lever upp till sina Ă„taganden inom Parisavtalet – kan liknande vĂ€rmeböljor intrĂ€ffa i vĂ€rlden vart andra till vart femte Ă„r, skriver forskarna.

Analysen har gjorts pÄ mycket kort tid och har Ànnu inte granskats av andra forskare. Men de metoder som har anvÀnts Àr vetenskapligt erkÀnda, framhÄller studiens författare.

Fakta: Analysen

World Weather Attribution Àr ett internationellt forskningsnÀtverk som analyserar klimatförÀndringarnas möjliga inverkan pÄ extrema vÀderhÀndelser som stormar, extrema regn, vÀrmeböljor, köldperioder och torka.

Den nya analysen har gjorts med hjÀlp av datorsimuleringar och fokuserar pÄ perioderna med farligast hetta i respektive region: sju dagar i södra Europa, 18 dagar i vÀstra USA, Texas och norra Mexiko, samt 14 dagar i det kinesiska lÄglandet.

Forskarna skriver att denna typ av vĂ€rmeböljor inte lĂ€ngre Ă€r sĂ€llsynta företeelser – pĂ„ grund av förbrĂ€nningen av fossila brĂ€nslen, avskogning och andra mĂ€nskliga aktiviteter som har vĂ€rmt klimatet. I stĂ€llet kan de nu vĂ€ntas intrĂ€ffa omkring vart tionde Ă„r i Sydeuropa, vart femte Ă„r i Kina och vart femtonde Ă„r i Nordamerika, enligt analysen.

VÀrmeböljorna kommer dock bli Ànnu vanligare och kraftfullare om inte vÀxthusgasutslÀppen minskar snabbt, betonar forskarna.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!