Forskarna har undersökt hur sannolikt det är att Europa får perioder av extrem torka och värmeböljor av en magnitud som bara för ett par årtionden sedan setts som ”praktiskt taget omöjliga”.

– Det handlar om väderhändelser långt över det som varit normalt, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI, som läst studien.

Forskarna, verksamma vid bland annat Max Planck-institutet för meteorologi i Tyskland, har låtit en klimatmodell göra över hundra simuleringar för att beräkna hur ofta sådana extrema väderhändelser väntas drabba Europa kommande decennier.

– Man ser att dessa händelser börja dyka upp redan de närmsta decennierna – och i viss mån redan gjort det. Till exempel pekar man på den svåra torkan i Ryssland 2010 som ett exempel, säger Kjellström.

Fara för människors hälsa

I sin modell har forskarna utgått från att den globala uppvärmningen når 2,25 grader vid seklets slut. FN:s senaste rapport pekar på att nuvarande politik leder oss mot bortåt 3 graders uppvärmning och något lägre om länderna uppfyller sina klimatlöften.

Hetta och torka som varit nästintill otänkbar för 20 år blir mer sannolik redan från 2030, enligt studien. Den pekar även på ökad risk för att perioder av extrem värme och torka kan inträffa flera år på raken under 2050–2074. Även vad forskarna kallar ”megatorka” fem år i rad kan bli verklighet.

– En torrperiod kanske man klarar av, men flera år i rad med perioder av utbredd torka och kraftiga värmeböljor kan bli för mycket. Det riskerar att slå hårt mot människors hälsa, jordbruk och skogar bland annat, säger Erik Kjellström.

Värmeböljor skördar redan nu många liv i Europa, till exempel beräknas 15 000 personer ha avlidit till följd av extremhettan som drabbade kontinenten i fjol.

– Den nya studien bekräftar sådant vi till stor del redan vet, men förstärker allvaret i scenarier med kraftig global uppvärmning, säger Kjellström.

Naturlig variation förstärker

Människans användning av fossila bränslen är den dominerande orsaken till att värmeböljorna blir både fler och längre. Men den nya studien har även tittat på hur naturliga variationer i Nordatlanten påverkar Europas klimat. Temperaturen i havsvattnet varierar nämligen mellan varmare och kallare perioder, som spänner över flera år till decennier.

Och när det svänger åt det varmare hållet verkar det förstärka värmeböljorna över land, enligt studien.

– Det hjälper till att förklara varför det kan bli så varmt, säger Erik Kjellström.

Kunskapen skulle i framtiden kanske kunna användas för att bättre förutspå när värmeböljorna slår till, menar Kjellström. Men dit är det en bit kvar.

Studien publiceras i tidskriften Communications Earth and Environment.