Avtalet som skrevs under den 29 februari i Doha har beskrivits som en överenskommelse som ska bana väg för nedlagda vapen i Afghanistan. Men det dröjde inte mer än en vecka innan våldsamheterna blossade upp igen.
Enligt avtalet ska samtliga amerikanska och andra utländska styrkor lämna Afghanistan inom drygt ett år. I utbyte har talibanerna bland annat lovat att inte ge jihadistgrupper som al-Qaida en fristad i de områden de kontrollerar – men har inte förbundit sig till någon form av eldupphör.
Hundratals civila offer
Och medan regeringen paralyseras av en politisk kris finns tecken på att talibanerna passar på att flytta fram sina positioner.
– Avtalet med USA har gett talibanerna ett politiskt och strategiskt initiativ som de inte hade tidigare, säger Afghanistankännaren Anders Fänge.
– Genom att de fått förhandla med USA, som också godtog deras krav på att inte släppa in regeringen i samtalen, har de fått en form av legitimering som de inte haft tidigare.
Människor har stupat dagligen på båda sidor under den senaste tidens upptrappade strider. Priset för civilbefolkningen är högt – totalt har 533 civila, varav 152 barn, dödats bara under årets tre första månader enligt FN-organet Unama. Talibanerna gjorde sig skyldiga till 39 procent av dödsfallen och regeringslojala styrkor stod för 32 procent, enligt rapporten.
"Tycks sikta på makten"
Den islamistiska upprorsrörelsen har i genomsnitt utfört 55 attacker varje dag sedan avtalet skrevs under, hävdar en regeringsföreträdare enligt nyhetsbyrån AFP.
– Man kan ifrågasätta om de (talibanerna) verkligen är inställda på någon slags maktdelning. Som det ser ut nu så verkar de övertygade om att USA faktiskt kommer att lämna och tycks då köra på med siktet att återta makten, säger Anders Fänge.
En del i avtalet var att bereda väg för samtal mellan talibanerna och regeringen genom en fångväxling. Men det har inte lett någonvart.
Dels är Kabuls politiska elit splittrad av en maktkamp där den sittande presidenten Ashraf Ghanis legitimitet utmanats av rivalen Abdullah Abdullah. Dels tar coronakrisen alltmer energi i anspråk.
Amerikansk inrikespolitik
Men framför allt känner sig regeringen inte bunden av ett avtal som slutits över dess huvud.
– Man kan säga vad man vill om den afghanska regeringen, som är välkänd för korruption och maktmissbruk. Men samtidigt är den Afghanistans legitima styre, erkänt av det internationella samfundet. Och det har USA fullständigt sopat under mattan i och med avtalet med talibanerna, säger Anders Fänge.
– För den amerikanska administrationen är Afghanistan ett inrikespolitiskt problem. Trump vill uppfylla sitt vallöfte om att ta hem trupperna för att förbättra sina chanser att bli omvald. Då har man fått offra den afghanska regeringen.