Sverige har höjt sin militära beredskap i Östersjön och på Gotland. Försvarsministern säger att det är en signal mot Ryssland och insatschefen jämför intensiteten i Östersjön med kalla kriget. Den militära aktiviteten beskrivs som hög och under tisdagen passerade ryska landstigningsfartyg öster om Gotland i en militär övning, rapporterar Dagens Nyheter.
Händelseutvecklingen är en del av ett större spel som pågått i flera år, mellan framför allt Ryssland och Nato med USA i spetsen, menar Krister Pallin, som är forskningsledare på FOI.
– Det handlar om det säkerhetspolitiska inflytandet i det här området, där den offensiva parten framför allt är Ryssland som känner att landet har tappat inflytande sedan Sovjetunionens fall. Globalt men också i området. Det handlar om Rysslands stormaktsstatus, säger han.
Två orsaker till markering
TT: Går då inte Försvarsmakten Rysslands ärende genom att jämföra med kalla kriget?
– Det skulle man kunna tänka sig, dock har vad vår insatschef säger väldigt liten betydelse. Men det är självklart en retorik som Ryssland kan utnyttja, och om Natos militära chef skulle sagt något liknande skulle det säkert användas av ryssarna, säger Krister Pallin.
TT: Blir det inte ännu mer spänt av Försvarsmaktens signaler?
– Det är en balansgång. Tar man i för mycket riskerar man att provocera, men Sverige är en liten spelare och det spelar inte så stor roll vad vi gör.
Krigsrisk mindre
TT: Varför ligger Sverige inte bara lågt?
– Risken med det är att man då inte skulle ha resurser på plats om det skulle hända något. Ett annat problem är att det kan uppfattas som att man kommer att acceptera påtryckningar och inte försvara sig, säger Krister Pallin.
Han menar att det finns likheter med kalla kriget, men att det mesta är mycket annorlunda.
– Spänningsnivån är inte alls lika hög och krigsrisken är med all sannolikhet mindre.
