Juntans våld får Sverige att lägga om bistånd

Regeringen ändrar sin biståndsstrategi för Myanmar till följd av det läge som landet befinner sig i sedan militärkuppen i februari. Ett läge som biståndsminister Per Olsson Fridh (MP) beskriver som "mycket allvarligt".

Beväpnade styrkor beskjuter demonstranter med tårgas när de samlats i staden Rangoon i mars. Våldet får nu Sverige att lägga om sitt bistånd. Arkivbild.

Beväpnade styrkor beskjuter demonstranter med tårgas när de samlats i staden Rangoon i mars. Våldet får nu Sverige att lägga om sitt bistånd. Arkivbild.

Foto: AP/TT

Konflikter, krig & terrorism2021-04-22 10:24

– Protesterna fortsätter, vi ser en ökning av antalet internflyktingar och på vissa håll på landsbygden ser vi scener som närmast kan liknas vid ett inbördeskrig. Situationen i Myanmar är väldigt allvarlig och jag är rädd att landet kan utvecklas till ett nytt Syrien.

Per Olsson Fridh har under veckan suttit i möten med personal på plats i Rangoon (Yangon) för att diskutera situationen.

– Det står klart att omvärlden måste agera och det gäller så klart även biståndet, säger han till TT.

Inget stöd till militären

Till följd av den kupp som landets militär genomförde den första februari i år kommer Sverige nu att lägga om sin biståndsstrategi. Främst kommer biståndet att riktas mot civilsamhället i landet.

TT: Detta handlar inte om att utöka det totala biståndet utan att rikta om det från andra sektorer ni tidigare stöttat – vilka är det?

– Tidigare gick biståndet till en del statliga institutioner som behövde stärkas för att Myanmar skulle fortsätta utvecklas på demokratisk väg. Efter militärkuppen kan sådana stöd inte ligga kvar.

TT: Innebär det att delar av det svenska stödet tidigare gick till militären?

– Nej det gör det inte, detta var statliga institutioner. Den tidigare biståndsstrategin var skriven i en tid då landet ännu gjorde en del demokratiska framsteg, men situationen i dag är en helt annan och vi måste uppdatera vår strategi utifrån detta.

Svårt att arbeta i landet

Per Olsson Fridh berättar vidare att förutsättningarna för att bedriva bistånd har ändrats drastiskt sedan militärkuppen, bland annat har stängda banker och ett nedsläckt internet gjort livet surt för de organisationer som i dag arbetar på plats.

– Att arbeta under de här förutsättningarna kräver både flexibilitet, tålamod och stor aktivitet, säger han.

TT: Du säger själv att det blir allt svårare att genomföra biståndsarbete i landet – finns det något skede då det kan bli aktuellt att dra in biståndet till landet helt?

– Nej. När situationen är så här allvarlig så behövs biståndet som mest, vi måste stötta de som offrar sin säkerhet för demokrati och för sitt folks och sitt lands frihet.

Fakta: Myanmar

Myanmar (tidigare Burma) är centralt placerat i södra Asien, med Bangladesh och Indien i väster, Kina i norr, och Laos och Thailand i öster. Med en yta på drygt 675 000 kvadratkilometer är landet ungefär 50 procent större än Sverige. Befolkningen beräknas uppgå till närmare 54 miljoner.

Landet koloniserades på 1800-talet av Storbritannien. Under andra världskriget ockuperades landet av Japan, innan det blev självständigt 1948. Militären tog makten 1962 och styrde enväldigt fram till 2010, då en viss demokratisering inleddes.

Exoppositionsledaren Aung San Suu Kyi har haft en styrande roll under det senaste decenniet. Men hennes manöverutrymme har begränsats av militären som bland annat bestämt att hon inte fick bli president.

Den 1 februari meddelade regeringspartiet NLD att flera personer ur ledarskiktet, däribland Aung San Suu Kyi, gripits. Militären annonserade kort därefter att den tagit över makten i landet. Sedan dess har protester hållits nästan dagligen. Under dessa har över 700 personer dödats och 3 000 gripits enligt den regimkritiska aktivistgruppen AAPP.

Källor: NE, UI/Landguiden och AFP

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!