För ett tag sedan beställde regeringen ett kompletterande budgetunderlag för 2021 från Försvarsmakten. Det har nu lämnats in.
– Generellt sett går vi framåt i utvecklingen av vår förmåga. Samtliga stridskrafter och försvarsgrenar kommer att bli bättre. Vi kommer att bli en starkare försvarsmakt i nästa period också, säger överbefälhavare (ÖB) Micael Bydén til TT.
Han och Försvarsmakten har haft en lång lista från regeringen att ta hänsyn till, bland annat etableringen av ett nytt regemente i Östersund under perioden 2026–2030.
– Vi har tagit det så långt vi kan i vår planering. Vi ska kunna genomföra det till den ambitionsnivå som är satt i anvisningen, säger Bydén.
Förordar Villingsberg
Försvarsmakten ska också börja planera för en divisionsartilleribataljon med eldrörsartilleri. Artilleriutbildningen ska förläggas till Kristinehamn/Villingsberg enligt regeringens underlag.
– Vi förordar Villingsberg som utbildningsort. Där har vi sedan tidigare övnings- och skjutfält och vi har infrastruktur på plats som vi kan utgå ifrån. Kristinehamn innebär en rad utmaningar, säger ÖB och hänvisar till att försvaret bland annat inte äger den mark som behövs där.
Jämfört med det underlag som Försvarsmakten lämnade in i november i fjol, har regeringen prioriterat något annorlunda. Framför allt handlar det om att markförband tidigareläggs.
Kompletteringarna som nu lämnats till regeringen är vad ÖB kallar för "det sista riktigt tunga underlaget som ska ligga till grund för den försvarspolitiska inriktningspropositionen".
Regeringens försvarsproposition ska lämnas till riksdagen i höst och har kantats av en rad politiska bråk. Nu senast bröt försvarsförhandlingarna ihop eftersom regeringen och de borgerliga partierna inte kunde enas om pengarna.
Politiskt bråk
Försvarsberedningen har tidigare lämnat två rapporter för inriktningen av det framtida försvaret – Värnkraft och Motståndskraft. De innebär en rejäl förstärkning av försvarsförmågan, vilket har brett stöd i riksdagen. Däremot har det varit svårare att komma överens om finansieringen.
Regeringen och samarbetspartierna Centerpartiet och Liberalerna har dock kommit överens om att höja anslagsnivån med 25 miljarder till 84 miljarder kronor till 2025.
Frågan som splittrat partierna i försvarsförhandlingarna handlar om huruvida Försvarsmakten redan nu ska få utfästelser om ytterligare höjda försvarsanslag efter 2025.