Trump avfärdar anklagelse om kuppförsök

Venezuelanska myndigheter har gripit 13 personer som president Nicolás Maduro anklagar för att ha konspirerat med USA i ett kuppförsök. Washington avfärdar påståendet om inblandning. På kort sikt kan händelsen hjälpa Maduro att flytta fokus från situationen i landet, enligt en expert.

Venezuelas president Nicolás Maduro. Arkivbild.

Venezuelas president Nicolás Maduro. Arkivbild.

Foto: Matias Delacroix/AP/TT

Konflikter, krig & terrorism2020-05-05 06:40

De 13 gripna – "terrorister", med den venezuelanske ledarens ord – anklagas för att ha konspirerat med USA och oppositionsledaren Juan Guaidó och iscensatt en invasion för att avsätta styret i Caracas. Men USA:s president Donald Trump avfärdar påståendet.

– Vi fick precis reda på det. Men vår regering har ingenting med det att göra, säger han vid en pressträff på tisdagen.

Bland de frihetsberövade finns två amerikanska medborgare, enligt nyhetsbyrån Reuters.

– De spelade Rambo. De spelade hjältar, säger Maduro i ett tv-sänt tal, och förklarar att myndigheterna fick nys om planen innan den kunde fullbordas.

Höll upp pass

I samma tv-tal visar presidenten upp två amerikanska pass och andra id-handlingar som han hävdar tillhör två amerikanska medborgare, som ska ha samarbetat med den amerikanske militärveteranen Jordan Goudreau, som numera driver ett säkerhetsföretag i Florida.

Goudreau, som själv säger sig ha planerat "operationen", hävdar att det är korrekt att de två gripna amerikanerna är involverade.

– De jobbar med mig. Det är mina killar, säger han i ett telefonsamtal med Reuters.

"Liten grupp sammansvurna"

Enligt den tyske Venezuelakännaren och statsvetarprofessorn Wolfgang Muno tyder inget på att andra länders regeringar varit inblandade i planeringen. Troligare är att initiativet kommer från en grupp kopplad till den radikala oppositionen i Venezuela, säger han.

– Om Colombia eller USA hade varit inblandade hade det gjorts på ett mer professionellt sätt. Det tycks vara så att det rör sig om en liten grupp sammansvurna som haft sin bas i Colombia, och haft kontakt med den här Goudreau, säger Muno, som är verksam vid universitetet i Rostock.

Regeringen har tidigare sagt att åtta personer dödades då landets militär och polis stoppade en grupp legosoldater som försökte ta sig in i Venezuela sjövägen tidigt i söndags morse.

Socialistpartiets vice ordförande Diosdado Cabello, som ofta beskrivs som Maduros andreman, har lagt upp ett filmklipp föreställande män i balaklavor som vinschar upp en man i bar överkropp från en helikopter. Mannen ska vara en av de gripna.

Förnekar samröre

Oppositionsledaren Juan Guaidó, som förnekar samröre med Goudreau, avfärdar regeringens version. Han ser uppståndelsen som ett sätt för Maduro att flytta fokus från andra händelser de senaste dagarna, däribland en våldsam gänguppgörelse i Caracas och ett fängelseuppror med dödlig utgång.

Det råder ingen tvekan om att händelserna kommer lägligt för Maduro, konstaterar Wolfgang Muno.

– Även USA säger att han vill flytta fokus från den miserabla ekonomiska situationen, som nu förstärks av coronakrisen. Det hjälper honom på kort sikt, men löser inte ett enda problem i Venezuela. På medellång och lång sikt måste han hantera de svåra ekonomiska, sociala och hälsomässiga problemen i landet, säger han.

USA har infört hårda ekonomiska sanktioner mot Venezuela i ett försök att få bort Maduro från makten. Washington anser att den venezuelanske ledaren riggade valet 2018 till sin egen fördel. Maduro, å sin sida, ser de amerikanska åtgärderna som ett sätt att försöka ta kontroll över landets stora oljetillgångar.

"Dilettantmässiga manövrar"

USA:s utrikesdepartement förnekade tidigt att landet på något sätt skulle vara inblandat i händelserna. Den amerikanska regeringen är troligen mer störd av det än tacksam, tror Wolfgang Muno.

– Strategin med sanktioner har ju varit väldigt framgångsrik. (Den statliga ryska oljejätten) Rosneft har dragit sig tillbaka från Venezuela. Det råder bensinbrist, de kan inte ens raffinera sin egen råolja. Ekonomiskt är landet i botten, så USA har inga som helst skäl att ställa sig bakom den här sortens dilettantmässiga manövrar, säger han.

Bakgrund: Makten i Venezuela

Venezuelas hårdföre vänsterledare Nicolás Maduro tog över efter sin mentor Hugo Chávez 2013.

I valet 2015 förlorade hans socialistparti PSUV för första gången på 17 år majoriteten i nationalförsamlingen. Det gjorde att regering och parlament kontrollerades av två olika läger som är politiska motståndare.

För att runda situationen genomförde Maduro i augusti 2017 ett omstritt val till en ny lagstiftande församling som också fick befogenhet att skriva om grundlagen.

Maduro meddelade sedan att presidentvalet skulle tidigareläggas till maj 2018 och där utropades han som segrare. Deltagandet var lågt eftersom stora delar av oppositionen bojkottade det. Valet har dömts ut av stora delar av omvärlden som orättvist, och både USA och EU har infört sanktioner mot Venezuela med anledning av den politiska krisen.

Den 23 januari 2019 utropade sig talmannen i den ursprungliga nationalförsamlingen, Juan Guaidó, till landets interimspresident med hänvisning till att Maduros presidentmandat inte kunde anses vara legitimt.

Guaidó erkändes omgående av USA och inom några veckor hade över 50 länder erkänt honom som landets legitime ledare.

Maduro beskriver Guaidó som en USA-kontrollerad marionettdocka och hans anspråk som en kupp. Hans främsta allierade är Ryssland och Kina.

En FN-rapport i början av juli visade att väpnade grupper lojala med Maduros regering dödat nästan 7 000 personer mellan januari 2018 och maj 2019.

Fyra miljoner människor, över en tiondel av Venezuelas befolkning, beräknas ha flytt landet som länge härjats av en djup ekonomisk kris.

Medlingsförsök mellan de venezuelanska parterna har hittills inte burit någon frukt.

Källa: Landguiden/UI

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!