Överstelöjtnant Joakim Hjort kom till Sudan 2005 som militär rådgivare till Afrikanska unionen och var kvar i ett år. Han har lång erfarenhet av utlandsuppdrag och hade innan dess varit i forna Jugoslavien flera omgångar.

– Jag tyckte mig ha upplevt det mesta, men föraktet som fanns för människoliv i den här konflikten var slående. Det var det värsta jag upplevt i hela mitt liv.

Slogs ihjäl

Förutom de upp emot 300 000 som dödades i folkmordet dog folk i svält och sjukdomar. Joakim Hjort beskriver en ohygglig brutalitet, där områden spärrades av för att sedan flygbombas innan milisgrupper gav sig in i områdena.

– Männen slogs oftast ihjäl omedelbart när man tog över byarna. Handgripligen slogs ihjäl med yxor, machetes, klubbor. Våldtäkter var legio. Väldigt, väldigt unga flickor blev utsatta för brutala övergrepp.

Paradoxalt nog kände han sig aldrig själv hotad trots det brutala våldet omkring honom.

– Min svenska uniform var nog det bästa skyddet. Och jag var helt obeväpnad. Jag tror inte att någon upplevde oss som ett verkligt hot, men mina afrikanska kollegor kunde ibland bli mer bryskt bemötta.

Känslan när nya oroligheter nu brutit ut är först och främst besvikelse.

– Besvikelse över vår oförmåga att lösa den här typen av frågor.

– Skulden kan fördelas på så många. Sudan är ett land som skulle kunna vara något helt annorlunda. Och som alltid är det de små människorna som drabbas.

Kraftfulla fraktioner

En viktig skillnad han ser mellan striderna är att det nu handlar om två kraftfulla fraktioner.

– Då var det vad vi skulle kalla lätt sammanstötning mellan infanteri. De hade sina kalasjnikovs och de hade kulsprutor, men inte mycket mer. Mönstret var att man ofta undvek kontakt med varandra utan angrep civilbefolkningen – och det var mönstret från alla sidor.

En försiktigt positiv tanke är att när det nu rör sig om två riktiga militära styrkor har de fullt upp med att kriga med varandra och skonar civilbefolkningen.

– Å andra sidan, när man börjar använda attackflyg och artilleri och granatkastare ökar risken för att man träffar saker man egentligen inte siktat på.