Ulrika Nilsson är professor i analytisk kemi. För ungefär fem år sedan började hon intressera sig för vad kläder innehåller och tillsammans med en forskargrupp har hon tagit fram en analysmetod för att undersöka det.

– Vi såg att det är extremt komplexa blandningar av kemikalier – och höga halter. Vi blev faktiskt chockerade över hur höga de kan vara.

Främst har forskargruppen tittat på syntetplagg, eftersom de är så vanliga. Bomull blandat med syntet finns i de flesta hudnära textilier som underkläder och t-tröjor. Man vet också att de kan innehålla så kallade dispersionsfärgämnen. Av dessa är åtta kända allergener som man kan testa för på hudkliniker.

Liknande egenskaper

De åtta färgämnena fanns i ungefär 25 procent av de undersökta plaggen. Däremot var andra ämnen med liknande kemiska egenskaper, som forskarna misstänker är allergena, mycket vanligare.

– Framförallt blev vi förvånade över att det inte bara är dispersionsfärgämnen utan även höga halter av ämnen som används för att tillverka dem – aminer. De anses som generellt hälsoskadliga och många av dem misstänks vara kraftigt allergena.

Just nu tittar forskargruppen på babykläder, bodies som många småbarn har närmast huden.

– Där finns det också mycket polyester och bomullsblandningar och i vissa är det ganska mycket aminer. Det tycker jag är ganska skrämmande.

De kemiska föreningarna man hittat i kläder är tillräckligt små och lätta för att migrera från tyg till hud.

– De har även egenskaper som kan tas upp av hud. Kan de ta sig igenom hud och orsaka allergi kan de också tas upp av kroppen. Sedan är det alltid fråga om halter – vi har ingen aning om hur farligt det är.

Eksem vanligast

Den vanligaste formen av textilallergi är eksem, säger Cecilia Svedman, professor i yrkes- och miljödermatologi vid Lunds universitet.

– Det är oftast där kläderna sitter åt, som under armarna och i midjan. Det kan handla om ren irritation, men också kontakteksem och mer sällan nässelutslag.

Ungefär en femtedel av befolkningen har någon form av kontaktallergi, men det är svårt att säga hur många som har just textilallergi. Av de 930 personer Cecilia Svedman testade förra året var det 2,3 procent som testade positivt på de åtta kända allergena färgämnena.

Hon misstänker dock att många som får en reaktion inte genast tänker att det kan vara allergi.

– För många människor är det nog så att får de klåda av en tröja slutar de använda den.

Undvik syntet

De som diagnosticeras för textilallergi brukar få rådet att i möjligaste mån använda naturmaterial och om man använder syntetmaterial, undvika mörka plagg där färgämnena finns i högre koncentration. Ulrika Nilsson har hittat högst halter av aminer i starkt färgade plagg.

– De är förvånansvärt svåra att tvätta bort. Jämfört med nyinköpta plagg verkar det vara ungefär 20 procent av aminerna som försvinner från kläderna efter 5 tvättar, säger hon.

Hon tycker ändå att man ska tvätta kläderna före användning, för de kan innehålla andra ämnen som är lätta att tvätta bort.

– Till exempel formaldehyd, som är en kraftigt allergen substans, kan finnas i bland annat strykfria kläder.

Inom EU diskuteras att införa gränsvärden för ämnen man vet kan orsaka allergi. Metoden Ulrika Nilsson och hennes kollegor tagit fram för att analysera vad som finns i kläderna kan bli EU-standard.

– Man måste börja kontrollera innehållet av kemikalier i kläder. Kan man inte det har man ingen aning om vad som finns i dem. Jag tycker att man måste tvinga tillverkare att redovisa innehåll och det måste finnas gränsvärden för fler ämnen.