Restaureringen ger biologisk mångfald. Målet är bland annat att skydda markens värde för livsmedelsproduktion och förbättra förutsättningarna för växter och djur.

Verket har följt upp insatser från perioderna 2000–2006 och 2007–2013. Ännu 2020 sköttes 72 procent av ytorna, som därmed också är godkända som jordbruksmark.

Under 2000–2013 restaurerades 13 590 hektar betesmarker och slåtterängar med stöd från landsbygdsprogrammet.

Drygt 60 procent av den marken bedöms ha höga natur- och kulturmiljövärden.

"Även marker som inte har höga värden ger ökat livsutrymme för arter som lever i betesmarker och slåtterängar och bidrar därmed till den biologiska mångfalden", säger Jonas Fjertorp, chef för chef för landsbygdsanalys, enligt ett pressmeddelande.