Sommaren 2018 vill många lantbrukare nog helst glömma.

Det torra vädret gav låga skördar och därmed foderbrist. Många lantbrukare tvingades därför att slakta sina djur tidigare än planerat, vilket resulterade i att köerna vid landets slakterier ringlade sig långa.

Den som inte hade anmält sina slaktdjur för hämtning i tid riskerade att få vänta i uppemot ett halvår innan slaktbilen rullade in på gården.

Det finns inte några säkra långtidsprognoser, men det finns illavarslande tecken på att även sommaren 2023 kan bli ovanligt torr.

Ökad anmälningstakt

Med sommaren 2018 färskt i minnet har många djurägare därför tagit höjd för en eventuell foderbrist och redan nu bokat tid för slakt för att undvika att hamna längst bak i kön.

Vid KLS Ugglarps, som har slakterianläggningar på flera platser i landet, märktes det tydligt under förra veckan, när anmälningstakten ökade med 300 procent jämfört med veckan före.

– Då nådde man antagligen en kritisk tidpunkt i sin foderproduktion på många ställen och konstaterade att det inte kommer att gå att behålla djuren som man hade tänkt sig, säger Paul Robertsson, inköpsansvarig på KSL Ugglarps.

– Så såg det ungefär ut 2018 också, men det började ett par tre veckor senare, fortsätter han.

KLS Ugglarps har i takt med det ökade trycket skalat upp sin kapacitet och än så länge är situationen på deras anläggningar hanterbar, säger Paul Robertsson.

– Alla som vill ha sina djur hämtade kan fortfarande få det så som man har tänkt sig, men det blir säkert en betydligt tuffare situation till hösten om torkan fortsätter.

Flera slakterier larmar

Hans Agné, vd för branschorganisationen Svenska köttföretagen, säger att det kommer liknande signaler från många andra slakteriföretag.

– Situationen ser väldigt bekymmersam både vad gäller gräs och spannmål. Om det inte blir regn inom tio dagar så kommer det att skada en stor del av årets skörd, det är inget snack om det, säger han.

För att underlätta för lantbrukarna att säkra tillräckligt med foder i sommar har Jordbruksverket beslutat att ge dispens för skörd av vissa trädor, det vill säga åkermark som inte används till produktion av jordbruksprodukter.

– Det vi gör som bransch nu är att rådgiva lantbrukarna om hur de kan hantera situationen, till exempel vilka alternativa fodermedel man kan använda för att dryga ut fodret så mycket som möjligt, säger Hans Agné.

Han betonar samtidigt att det inte är en lösning att nödslakta alla djuren.

– Vi manar lantbrukarna till lugn och uppmuntrar dem att planera för att behålla djuren som de brukligt gör. Sedan får man pröva enskilda fall om finns det särskilda omständigheter som gör att man måste agera annorlunda, säger Hans Agné.