Den som baserar en stor del av sin kost på vegokött riskerar att inte få i sig tillräckligt med järn, enligt en ny undersökning från Chalmers tekniska högskola.
Kroppen har nämligen svårt att tillgodogöra sig järn och zink från produkter som tillverkats av soja- och ärtproteiner.
– Jag tror att de flesta håller med om att det är positivt att det kommer fler växtbaserade alternativ, men det är ingen nyhet att personer som äter en rent växtbaserad kost behöver komplettera med järn i någon form, säger Elisabet Rytter, forsknings- och nutritionsansvarig på Livsmedelsföretagen.
"Kommer bli bättre"
Hon framhåller att växtbaserade "kött"-alternativ i förhållande till andra livsmedel fortfarande är ett nytt fenomen på marknaden.
– Det vi ser är bara början på utvecklingen av växtbaserade livsmedel och företagen kommer utveckla och ta fram än mer näringsriktiga och hälsosamma produkter. Därför välkomnar vi den här forskningen och den här studien, det hjälper oss att bli ännu bättre.
En konsekvens av upptäckten är att det uppgivna näringsvärdet för produkter av den här typen riskerar att bli missvisande när det kommer till järn.
Handbok i lagstiftningen
Enligt Elisabet Rytter är lagstiftningen vad gäller närings- och hälsopåståenden på sina håll snårig, något som Livsmedelsverket försöker underlätta genom att tillhandahålla en handbok för att det tydligare ska framgå vad som gäller.
– En annan del av det här är att forskningen om hur järn i vegetariska och växtbaserade produkter tas upp i kroppen är en relativt ny kunskap och den behöver få spridning. Men givetvis ska varje livsmedelsproducent följa alla förordningar och regler.
Ett av de viktigaste verktygen för att få fram bättre produkter går via forskningen, framhåller Elisabet Rytter. På så vis skulle man exempelvis lättare kunna lösa problemet med fytinsyra, som är något av en bov i dramat vad gäller växtbaserat "kött", eftersom det tillsammans med andra ämnen bildar fytat, som är olösligt för tarmkanalen.
– Det finns många saker som ännu inte är undersökta och vi behöver hitta nya tillverkningsmetoder och i det här fallet förbättra tillgängligheten av järn. Men också för att utveckla smak och proteinkvalitet, man kan titta på det här utifrån ett antal olika aspekter.