Omkring en tredjedel av all spannmålsproduktion på jorden används till foder till kor, grisar, fiskar och andra djur som i sin tur blir till livsmedel. Men omkring tio procent av det som blir till djurfoder skulle kunna bli mat till människor i stället.
Genom förändringar i hur boskap och fisk utfodras kan maten räcka till fler människor. Det är slutsatserna i en studie av svenska och finska forskare som publiceras i Nature Food.
Data från hela världen
– Vi behöver göra omställningar till en cirkulär ekonomi och en mer effektiv resursanvändning. Ett sätt är att ta tillvara på restprodukter som kan bli djurföda, så kan vi människor äta mer av det som i dag blir till djurfoder, säger Max Troell, forskare vid Beijerinstitutet, Kungliga Vetenskapsakademien och Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet och en av studieförfattarna.
Forskargruppen har samlat in data från hela världen och analyserat flödet av mat och foder globalt. De har också räknat med olika restprodukter som uppstår i produktionen. Sedan har de gjort modeller för att se hur matproduktionen skulle kunna optimeras bland annat genom att titta på om djur kan få annan föda än vad de får i dag.
Forskarna har alltså räknat ut hur mycket mer restprodukter från världens mattillverkning som kan bli till foder. Slutsatsen är att produktionen av djurfoder binder upp naturresurser som skulle kunna användas för att producera mat åt människor. Utgångspunkten har varit hur mycket kalorier och protein livsmedlen innehåller.
Mycket kan göras bättre
Exempel på sådant som skulle kunna utnyttjas bättre är restprodukter från produktion av spannmål, oljeväxter, socker, frukter men även från bryggerier och djurproduktion.
– Miljontals människor i världen står inför hot om svält och undernäring. Ur ett globalt resurshanteringsperspektiv är det mycket som vi kan göra bättre.
Med de föreslagna förändringarna kan, enligt forskarna, upp till en fjärdedel av den totala spannmålsproduktionen och 17 miljoner ton fisk omdirigeras från djurfoder till människomat.
Max Troell påpekar att det inte kommer att vara helt enkelt att ställa om och att mer kunskap behövs.
– Den här kartläggningen ökar vår förståelse om hur vi kan styra mot en cirkulär ekonomi. Men vi behöver veta mer om de avvägningar som en omställningar i produktionen ger upphov till – till exempel miljöpåverkan och hur djurs välmående kan komma att påverkas, säger han.