Myndighetens senaste sammanställning visar att 900 000 ton livsmedel gick till spillo förrförra året. Det handlar om livsmedel och mat i fast form, inte sådant som spolas ned i avloppen. Enbart med hushållens (och inte till exempel restaurangers) uthällda kaffe-, te- och mjölkslattar ökar vikten till 1,1 miljon ton. Per person motsvarar det uthällda hemma i köket 18 kilo på ett år.

Hushållen står för merparten av det ratade och bortslängda: 619 000 ton, eller 59 kilo per person. En hel del av det som slängs är sådant som inte var tänkt att ätas - som ostkanter och frukt- och potatisskal till exempel. Matsvinnet – alltså sådant som mycket väl hade kunnat ätas – motsvarar ungefär 15 kilo per person.

Livsmedelsbutikerna står för den näst största delen av livsmedelsavfallet: 91 000 ton, varav frukt och grönt står för den största delen, följt av restauranger med 65 000 ton.

Krympande mått

Det positiva i Naturvårdsverkets sammanställning är att mängderna som slängs fortsatt minskar. År 2021 hade hushållens livsmedelsavfall bantats med 14 ton jämfört med 2020. På motsvarande sätt krympte livsmedelsbutikernas livsmedelsavfall med 9 ton från 2020 till 2021.

Sedan 2012 har hushållens livsmedelsavfall krympt med hela 152 000 ton.

Mål: En halvering

FN:s mål är att från 2015 till 2030 halvera det globala matsvinnet per person i butik- och konsumentledet, och att minska matsvinnet i hela livsmedelskedjan. Det svenska etappmålet är att matsvinnet ska minska med 20 viktprocent per capita från 2020 till 2025.

– Det är lite tidigt att säga hur det går eftersom vi precis fått siffror för 2021. Men vi ser ju en minskning, vilket naturligtvis är positivt. Det rör på sig åt rätt håll, men vi behöver göra mer, säger Christina Anderzén, handläggare vid miljögift- och avfallsanalysenheten vid Naturvårdsverket.