Glutenfri, laktosfri och vegansk mat – variationerna på skolmatstallriken är många. Uppskattningsvis får 20 procent av barnen i skolor och förskolor i dag specialkost eller anpassade måltider. Mest ökar de anpassade måltiderna kopplade till neuropsykiatriska diagnoser.
Kost och näring, en branschförening inom fackförbundet Ledarna, kommer nu med nya rekommendationer kring specialkost och anpassade måltider i förskolor och skolor. Tanken är att de ska hjälpa barn att få den specialkost de har rätt till och att livsmedel inte ska uteslutas i onödan, enligt Åsa Kullberg, en av medlemmarna i Kost och närings fokusgrupp Förskola och skola.
– Det är ganska tufft att som kock jobba med specialkost, för får ett barn fel mat kan det i värsta fall få dödlig utgång. Det är ett enormt ansvar och då vill man ha ett så bra beslutsunderlag som möjligt, säger hon.
Hon tillägger att det endast rör sig om en rekommendation.
– Men genom att följa den får man också en form av likabehandling mellan kommunerna.
Veganskt går bra
I de nya rekommendationerna har en tidigare avrådan om att erbjuda vegansk mat till mindre barn tagits bort. Kost och näring anser, utifrån Livsmedelsverkets riktlinjer, att det nu finns tillräckligt bra näringstillskott för mindre barn för att motverka brist på vitamin B12, som främst finns i animaliska produkter.
– Men vi lägger in en liten passus om att veganskt kanske inte passar alla individer. Har jag ett jättestort energi- eller näringsbehov, en otillräcklig tillväxt, födoämnesallergi eller inte äter så varierat, kan det vara svårt att få i sig tillräckligt på en vegankost.
Enligt Åsa Kullberg är det därför viktigt att ha en bra dialog med föräldrarna om hur barnet äter hemma.
Ovanliga allergier
Branschorganisationen har också tagit fram råd kring omdiskuterade och ovanliga allergier, som köttallergi och baljväxtallergi. Bland annat för att kockar och måltidsansvariga ska känna till att det finns tre olika typer av köttallergi och att allt kött inte behöver uteslutas.
– Vi vill försöka minska att man tar bort saker i onödan, för barnens skull. För barn vill vara som sina kompisar och vill helst äta som alla andra.
Utöver det höjs rekommendationen för hur mycket laktos en matportion kan innehålla utan att specialkost behövs till laktosintoleranta barn, från två gram till tre gram.
– Ett gram låter lite futtigt, men det gör rätt mycket. Man kan äta det mesta, men kanske får vara försiktig med pannkakor, risgrynsgröt och väldigt mjölkrika rätter.
Färre väntas behöva specialkost
Tidigare har många kommuner helt uteslutit laktos vid intolerans även om det är mycket ovanligt att inte tåla någon laktos över huvud taget, enligt Åsa Kullberg.
I Linköping, där hon är måltidschef, hade man ett tag 60 procent svinn på den laktosfria kosten eftersom eleverna själva visste att de kunde äta en viss mängd laktos. När Kost och näring 2020 rekommenderade en laktosgräns på två gram, ledde det till att 800 elever som tidigare fått specialkost kunde äta den vanliga maten.
Den nya rekommendationen om tre gram laktos per portion väntas bidra till en betydande minskning av specialkoster, vilket i sin tur kan leda till bättre resursanvändning, enligt branschorganisationen.