Brist på mat kan påverka både försvarsviljan och hälsan hos befolkningen. Det är en av slutsatserna i rapporten "Kost vid höjd beredskap".

Livsmedelsverket har utifrån olika scenarion undersökt hur befolkningen skulle påverkas av olika grader av minskad tillgång till mat och vatten.

"Absolut ingen marginal"

Tillgången på livsmedel i landet behöver vara betydligt högre än befolkningens behov. I dag är det mycket som slängs. Vid en kris skulle svinnet och bortfallet också kunna öka på grund av bland annat störningar i elförsörjning och transporter.

– Minskar det med 25 procent jämfört med nivån i dag landar vi på samma nivå som behovet, och då finns det absolut ingen marginal för minsta lilla matförlust, säger Anna Karin Lindroos på Livsmedelsverket.

Överviktiga och välnärda personer kommer att klara sig med mindre ett tag. Men matbristen kommer snabbt få svåra följder för grupper med speciella behov, exempelvis gravida, små barn, äldre och sjuka.

– Här krävs det god planering. Om maten nätt och jämnt räcker kommer det bli så att de starka tar för sig. Vi behöver därför planera för att maten fördelas rättvist, säger Anna Karin Lindroos.

Ska stärka totalförsvaret

Förvärras krisen och fortsätter i minst tre månader ökar risken för näringsbrist och undernäring i befolkningen. I Livsmedelsverkets värsta scenario, med ett matbortfall på 75 procent, står svenskarna inför svält.

Livsmedelsverkets rapport är ett uppdrag från regeringen och en del i att ta fram åtgärder för att stärka Sveriges totalförsvar.

– Det här är ett första uppdrag. Nu pågår flera uppdrag där Livsmedelsverket, tillsammans med Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt, bland annat kartlägger strategiska varor, analyserar hur mycket livsmedel som finns, analyserar beroenden och sårbarheter i livsmedelskedjan samt företagens förmåga att leverera varor och tjänster vid höjd beredskap, säger Anna Karin Lindroos.