Vänerlöjromen har producerats på samma plats sedan mitten av 1960-talet, berättar Thommy Möller, ordförande i Vänerlöjrom ekonomisk förening.

– Det är bara här och i Kalix som vi har löjrom. Ända sedan vi skapade Vänerlöjromen har vi strävat efter att komma i närheten av deras produkt.

Möller tror att den nya beteckningen blir värdefull för producenterna. Årets säsong, som löper mellan den 17 oktober och 17 december, har varit bra – försäljningen går som tåget.

– Det är olika från år till år. I Kalix har de fått fiska mindre än förut, och det gör det lättare för oss att sälja vår rom, säger han.

"Unik för våra insjöar"

EU-kommissionen kan dela ut två beteckningar till livsmedel och jordbruksprodukter med tydligt geografiskt ursprung – skyddad ursprungsbeteckning (SUB), som i fallet med Vänerlöjromen, och skyddad geografisk beteckning (SGB), enligt ett pressutskick från Jordbruksverket.

"Vänerlöjromens smak och kvalitet är unik för fiskprodukter från våra insjöar. Detta är ett sätt att visa upp vad regionen runt Vänern har att erbjuda, inte minst i exportsammanhang" säger Camilla Bender Larson på verkets näringsutvecklingsenhet.

Brist i Kalix

I Kalix har det i höst varit brist på löjrom efter sommarens besked om en halverad fiskekvot – 454 ton siklöja, jämfört med 880 i fjol.

Havs- och vattenmyndigheten (Hav) motiverade beslutet med att beståndet som helhet blivit mindre och att mängden ungfiskar minskat kraftigt. Att vikarsälen konsumerar allt mer siklöja lyfts också fram som en faktor.

Beskedet tog emot med stor besvikelse bland dem som arbetar med den eftertraktade rommen från Bottenviken.

– Det är många fiskare vars nästan hela ekonomi baseras på fisket efter löjrom, sade Teija Aho, vd på fiskeföretaget Guldhaven Pelagiska, till TT i augusti.