Med fulladdat batteri i Helsingborg åker vi ut på motorvägen mot soliga Halmstad för att besöka både den vackra landsbygden runt Hallands pärla och bese de små gränderna i de gamla delarna inne i staden. Under färden får körläget EV Auto reglera fördelningen av el- och bensindrift – det går att köra på el upp i motorvägsfart – men strömmen rinner snabbt iväg. Batterisymbolen lyser rött redan innan vi har nått fram till Hallandsåsen.
Den officiella elektriska räckvidden på nya Ford Kuga Plug-In ligger på 5,6 mil, men nu kommer vi inte längre än strax över tre mil på el. Även om det under testet är en mild vinter i de södra delarna av Sverige tar det som behövs i kupén kraft från batterierna, och räckvidden på el minskar ju drastiskt vid motorvägstempo.
Lugnare tempo
Dagen efter när vi kryssar i lugnare tempo inne i stan och på landsvägar varar strömmen längre – men det blir ändå inte mer än cirka 4,6 mil på el. Dock inte så illa – få laddhybrider lever verkligen upp till sin officiella räckvidd. Och i mer modesta hastigheter kommer en laddhybrid till sin rätt, det är framför allt i städerna man ska göra sitt bästa för att köra med nollutsläpp.
Men hur mycket bensin går det åt? Snittförbrukningen ska enligt körcykeln WLTP ligga på endast 1,4 liter per 100 kilometer, men fullt så snål körning lyckas vi inte med. Mellan 2,5 och tre liter per 100 kilometer blir det. Även det är en låg förbrukning.
Ford Kuga Plug-In har tre andra körlägen: EV Now då bilen går enbart på el, EV Later för den som vill spara elen till stadskörningen och EV Charge som laddar batteriet under körningen – i det sistnämnda fallet ökar dock bränsleförbrukningen. Reglagen är lätta att förstå och ställa in men växelväljaren, utformad som ett snyggt snurrhjul i stället för en praktisk spak, känns inte helt bekväm.
Myller av knappar
De sköna sätena passar både för korta och långa personer – även i baksätet borde längre och lite mer voluminösa personer trivas bra. Förarmiljön är överblickbar och den digitala instrumenteringen framför ratten snygg och enkel. Myllret av knappar på själva ratten tar det en stund att sätta sig in i. Och pekskärmens menyer är krångliga att använda.
Den är trevlig att köra och det är relativt tyst i kupén. Fjädringen är dock satt som på en sportbil, och det blir ganska stötigt att rulla på mindre vägar. Den steglösa automatlådan av CVT-typ fungerar bra även om den vid några omkörningar kändes seg.
Rymligt utrymme
Bilens litiumjonbatteri är på 14,4 kWh och placerat under baksätet. Det innebär att bagageutrymmet inte äts upp av batteriplats utan i stället är värdigt nog att kallas storlastare. Att baksätet går att skjuta i längdled är också ett klart plus. Hela 645 liter går in i bagageutrymmet och fäller man baksätet uppenbarar sig 1 530 liter att sprida ut lasten på. Det är en annan klar fördel med bilen. Men laddtiden är inte optimal – det tar cirka fyra timmar med snabbladdare, annars sex timmar med hushållsuttag.
För den som vill ha fyrhjulsdrift – det går inte att få med laddhybriden – blir det till att vänta till hösten då en självladdande hybrid-Kuga dyker upp.
