Magnolia – en vacker vĂ€xtdinosaurie

NÀr magnoliatrÀden blommar om vÄren tar skönheten andan ur en. De praktfulla blommorna utslagna pÄ nakna grenar skapar en speciell effekt.
– De Ă€r bland de Ă€ldsta vĂ€xter som finns, sĂ€ger experten Tommy Ahnby.

Den vita stjÀrnmagnolian blommar i april eller maj pÄ bar kvist.

Den vita stjÀrnmagnolian blommar i april eller maj pÄ bar kvist.

Foto: Jessica Gow/TT

Livsstil & fritid2020-04-20 08:59

Magnolia Àr en riktig överlevare. TrÀdet eller busken vÀxer naturligt i Asien samt Nord- och Sydamerika och har hÀngt med Ànda sedan dinosauriernas tid. Det har hittats fossila lÀmningar av vÀxten som Àr 20 miljoner Är gamla.

–  DĂ„ fanns det inte ens bin och liknande insekter. Det innebĂ€r att pollineringen sköttes av skalbaggar. Det Ă€r speciellt, sĂ€ger Tommy Ahnby.

Han driver Gullmarsfjordens plantskola pÄ vÀstkusten och Àr en hÀngiven odlare av just magnolia.

–  Jag och min fru har sĂ€kert ett 70-tal i vĂ„r trĂ€dgĂ„rd.

Den ligger i zon 3, vilket innebÀr ett ganska blÄsigt och fuktigt klimat. Frost Àr ett hot mot knopparna om vÄren.

KÀnsliga rötter

Att Tommy Ahnby blev fascinerad av just magnolia har att göra med att de Àr sÄ vackra och att de ansÄgs svÄrodlade.

–  NĂ€r jag gick utbildningen pĂ„ Alnarps lantbruksuniversitet i början av 1980-talet var de betydligt mer ovanliga och det sades att de bara gick att odla i zon 1 och 2.

Men egentligen Àr de inte mer ömtÄliga Àn mÄnga andra vÀxter. Har man bara lyckats fÄ dem att ta sig och överleva det första kritiska Äret Àr de lÀtta att sköta.

–  Det som fick utvecklingen att ta fart Ă€r framför allt att de började sĂ€ljas pĂ„ kruka. Tidigare kom de ofta hit frĂ„n Holland och var klumpgrĂ€vda – alltsĂ„ uppgrĂ€vda frĂ„n sitt ursprungliga vĂ€xtstĂ€lle. Eftersom de har ett ytligt, brett och kĂ€nsligt rotsystem blev det inte bra.

BĂ€ttre med kruka

FĂ„r de i stĂ€llet behĂ„lla sina rötter intakta i krukan, försiktigt lirkas loss ur den och planteras i vĂ€ldrĂ€nerad, nĂ€ringsrik jord, brukar de ta sig utan större problem. Se bara till att gropen Ă€r rejĂ€lt tilltagen – den behöver inte vara djup, men vid. Skapa hellre en liten hög ovanför markytan dĂ€r den placeras. Luckra först upp jorden och blanda i kompost, torv eller barkmull. Allt för att undvika en alltför kompakt jord.

–  Som med alla buskar och trĂ€d gĂ€ller det sedan att vattna ordentligt vid planteringen. Det brukar ocksĂ„ vara bra, lite beroende pĂ„ vilken jord man har förstĂ„s, att blanda i ett par sĂ€ckar rhododendronjord, sĂ€ger Tommy.

TÀnk ocksÄ pÄ sjÀlva placeringen i trÀdgÄrden. MÄnga av sorterna vÀxer sig höga och har stora blad. Det gör dem kÀnsliga för blÄst.

–  Sedan vill de ha mycket nĂ€ring. Magnolia brukar lite skĂ€mtsamt kallas trĂ€dgĂ„rdens gottegris. Att toppdressa lite runt den Ă€r bra för att behĂ„lla fukten.

En magnolia ska nĂ€mligen inte torka ut – Ă€ven om det allra vĂ€rsta Ă€r att den stĂ„r i blöt, kompakt lerjord. Naturligt vĂ€xer den i ganska karga bergstrakter dĂ€r regnet snabbt rinner av.

TÄlamod

Det finns ungefÀr 210 arter, de flesta Àr mindre trÀd eller stora buskar. VÀxtslÀktet hÀrstammar frÄn Himalayas sluttningar i Asien, nÄgra arter kommer frÄn Nordamerika. De som gÄr att odla utan problem i Sverige Àr lövfÀllande. Sorterna som Àr stÀdsegröna Àr svÄrare att lyckas med pÄ vÄra breddgrader.

Den som satsar pÄ en magnolia fÄr Àven utrusta sig med tÄlamod. Det kan dröja innan den gÄr i blom.

–  Vi har en sort som heter junimagnolia som tog nĂ€stan 20 Ă„r pĂ„ sig att blomma, sĂ€ger Tommy Ahnby.

Men Àr man mer otÄligt lagd gÄr det att hitta varianter som belönar en betydligt snabbare.

–  Bland det mest spĂ€nnande som har hĂ€nt nĂ€r det gĂ€ller magnoliaodling Ă€r att poppelmagnolia, Magnolia acuminata, har förts in som ”förĂ€lder” i korsningar.

Den kommer frÄn östra USA och vÀxer i knepigt bergsklimat. Vintrarna Àr strÀnga och pÄ vÄren kan det uppstÄ stora temperaturskillnader.

–  Den har gett hybrider som Ă€r betydligt hĂ€rdigare vilket Ă€r gynnsamt för oss hĂ€r i Norden. De har visat sig vĂ€ldigt lyckade, Ă€r sent blommande pĂ„ sĂ€songen och undkommer ofta sena frostnĂ€tter.  

Hit hör bland annat sorter som ’Rose Marie’, ’Woodsman’ och ’Daybreak’. Även om det framför allt Ă€r blommorna som lockar Ă€r de pampiga bladverken en nog sĂ„ stor njutning. Dess olika former och strukturer skapar lummighet och vackra effekter i trĂ€dgĂ„rden Ă€ven sedan blomningen Ă€r över.

–  Dessutom kan man ju blanda tidiga sorter med senblommande. De doftar otroligt gott – sĂ€rskilt om kvĂ€llarna, sĂ€ger Tommy Ahnby.

Se dÀr, Ànnu en anledning att vÀlkomna en magnolia i sin trÀdgÄrd.

Bra sorter att börja med

Ska vara hĂ€rdiga till zon 3–4:

+ Buskmagnolia, Magnolia seiboldii.

En mellanstor buske. FÄr vita, cirka tio centimeter breda, skÄlformade blommor med röda stÄndare. Blommar pÄ senvÄren, sommaren och Àven pÄ senhösten. PÄ hösten fÄr den dekorativa röda frukter som hÀnger pÄ lÄnga stjÀlkar. Uppskattar svalare vÀxtplats, gÀrna halvskugga.

+ StjÀrnmagnolia, Magnolia stellata.

TÀt lÄngsamvÀxande buske dÀr sjÀlva barken doftar. FÄr stjÀrnliknande blommor med lÄngsmala kronblad. Blommar tidigt, ofta redan mitten april. Oftast vit, men finns i olika rosa nyanser.

+ Japansk magnolia, Magnolia kobus.

Blir mellan fem och sju meter och har en konisk form. Blommar först efter cirka tio Är. Blommar tidigt, före bladsprickningen, med stora vita blommor.

+ Praktmagnolia, Magnolia x soulangiana.

Finns som buskar som blir cirka fem meter i omkrets, men ocksÄ som smÄ trÀd som kan bli flera meter höga. Blommar tidigt och Ànda in i juni med tulpanformade, vÀldoftande blommor.

+ Rosenmagnolia, ’Galaxy’.

Ett vackert vÀxande halvstort trÀd, med röd-rosa blommor, medelsen blomning.

+ Hybridmagnolia, ’Rose Marie’.

Tillhör acuminata-hybriderna. Relativt stort trÀd, snabbvÀxande, blommar sent med nÀstan helt röda blommor.


SÄ sköter du din magnolia

+ Placera den pÄ rÀtt stÀlle. Den ska ha gott om plats och stÄ vindskyddat.

+ Jorden ska vara vÀldrÀnerad och nÀringsrik.

+ Gödsla med ko- eller stallgödsel om vÄren. Toppdressa, alltsÄ tÀck jorden runt stammen med kompost, sand, torv eller mull, för att behÄlla fukten.

+ BeskÀr den bara om det Àr nödvÀndigt.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!