De flesta hojtillverkare har någon gång tagit ett generande snedsteg och byggt en misslyckad motorcykel. En sådan brukar sällan nämnas när märkets glansfulla historia ska summeras.
– Det finns hur många fula hojar som helst! Men allt ligger förstås i betraktarens ögon, säger Mikael Sandholm, redaktör för tidningen Allt om mc.
Han går rakt på sak och ger exempel. Först ut blir en italiensk skapelse, som när den lanserades kallades för ett designhaveri och i Expressen beskrevs som "en kompis till roboten R2D2 i "Star wars".
– Ducati Multistrada DS var ful när den kom. Den var oproportionerligt byggd och har inte blivit vackrare med åren.
Tak och vindruta
En annan motorcykel som Mikael ratar är ett tyskt ekipage från 2001 med tak och vindruta, säkerhetsbälte och krockzoner. Enligt honom, och många andra, är BMW:s skoter C1 "ful som stryk". Så tillverkades den också bara under ett par år.
Man kan fråga sig varför det blir så här. Borde inte ett etablerat fabrikat känna vart vinden blåser? Jo, men ibland chansar man för att känna av marknaden, andra gånger handlar det om ren och skär desperation.
Försöket kan nämligen lyckas. Gränsen mellan fult och fräckt är ofta hårfin. Några extrema byggen som har hamnat på rätt sida är muskelmaskinen Yamaha V-Max, sporthojen Suzuki Katana och framtidsskotern Honda Spacy.
Plastbåt
Det verkar gå åt skogen när en tillverkare, som har specialiserat sig på vissa typer av motorcyklar, ger sig in i ett nytt territorium. Det hände till exempel Harley-Davidson.
– När chopperkulturen blomstrade i slutet av 1960-talet ville H-D hänga på trenden. Resultatet blev den serietillverkade Super Glide FX, som hade en jättelik bakdel à la plastbåt. Den blev extremt bespottad, säger Mikael Sandholm.
Inte heller tycker han att Suzuki B-King var snygg, ett biffigt bygge som förde tankarna till en Transformer-robot.
Men värst av alla hiskeliga hojar var nog ett monster från Brasilien.
– VW tillverkade folkabubblan där. Eftersom importavgifterna var skyhöga kom någon på att bygga en motorcykel av folkadelar. Amazonas 1600 blev stor, tung och överdimensionerad. Riktigt ful, säger Mikael Sandholm.
Men alla håller nog inte med. Det som någon tycker är anskrämligt kan uppfattas som underskönt av en annan. Smaken är som läderbaken.
