Drunkningsproblematiken är ungefär dubbelt så stor som det ser ut enligt säger Andreas Claesson docent vid Hjärtstoppscentrum, Karolinska institutet som forskat om drunkning.
– Definitionen av drunkning är att du andas vatten och det kan ha två utfall, man antingen dör eller överlever, säger Andreas Claesson.
I Sverige har man traditionellt bara räknat dem som dör, men det finns också många som hittas i tid och får sjukvård. I juni omkom 23 personer i drunkningsolyckor.
– Det verkar vara så att för varje död så finns det en som skadas, säger Andreas Claesson.
Det finns fler orsaker som kan leda till drunkning, sjukdom som hjärtinfarkt och stroke samt alkoholpåverkan och skador som uppstår i vattnet är några anledningar till att en person kan hamna under vattnet, oförmögen att hålla mun och näsa över ytan.
Så går drunkning till
Kroppens impuls att andas är stark och även om du är vid medvetande när du hamnar under ytan så är det inte säkert att du kan undvika att dra in vatten i lungorna.
– Det som styr andningen är koldioxidhalten i blodet, till slut vill kroppen ta ett andetag. Andas man då in vatten så stiger halten av koldioxid kraftigt och då får man en extrem andningsimpuls vilket gör att man fortsätter ta fulla andetag under ytan i kanske 1-2 minuter, säger Andreas Claesson.
En vanlig kallsup är ofarlig men kommer att leda till hosta när vatten kommer på stämbanden. Det mesta av vattnet hostas upp och det som blir kvar absorberas av blodet.
– Får man in en större mängd vatten i lungorna kommer man att bli medvetandesänkt eller medvetslös. Det går inte att säga exakt hur mycket vatten det handlar om. Små mängder klarar man men ju mer det blir desto svårare blir det.
BMI kan påverka överlevnad
Om man tappat medvetandet efter att ha andats in vatten är det livsviktigt att snabbt få hjälp. Varje år sker olyckor där personer i närheten uppmärksammar att någon hamnat under ytan men där personen sedan är svår att lokalisera och få upp på land. Det kan bero på att personen svalt mycket vatten och sjunker, det kan också bero på kroppstyp.
– Om man sjunker eller inte beror på BMI, alltså vilken densitet man har i förhållande till vatten. Det kan leda till att personer som är fetare oftare hittas vid ytan och snabbt kan räddas. Yngre män hittas oftare under vattnet medan äldre kvinnor oftare flyter, de har mer underhudsfett generellt sett.
Drunkningsförebyggande center
För att förebygga fler drunkningar tror Andreas Claesson att det behövs ett nationellt centrum för drunkningsprevention som skulle kunna samla in och sammanställa information från olika instanser efter en drunkning.
– Polisen vet vad som hände, Rättsmedicinalverket vet om personen var full, sjukvården vet om det blev hjärnskador och räddningstjänsten vet hur det var i vattnet, men ingen har hela bilden.
Han tycker även att fallen av drunkning som inte leder till dödsfall ska studeras för att på så sätt få kunskaper som kan förebygga fler olyckor.
Det är inte tillräckligt att bara kunna simma, anser Andreas Claesson. Det är både riskbedömning, simkunnighet och livräddningsförmåga som avgör. Personer som kan simma tenderar att exponera sig mer för vatten.
– Det hjälper inte om man är 20 stycken som kan simma om ingen kan livrädda. Det finns ingen bevisning för att det sker färre drunkningar bara för att en befolkning kan simma.