Under den rekordheta sommaren 2018 var det många som upplevde att det var svårt att hitta svalka. Även inomhus kröp temperaturerna långt över 20-gradersstrecket, och i rasande fart tömdes affärernas hyllor på fläktar och kylaggregat.
– Av tradition så har vi inte byggt in kylsystem i våra hus. Värmesystem har vi haft länge, på grund av våra kalla vintrar, men det finns knappt någon kyla i svenska bostäder,säger Dennis Johansson, lektor i installations- och klimatiseringslära på Lunds universitet.
Trenden att bygga med större fönster bidrar också till ett varmare inomhusklimat. Mer sol in genom fönstren, leder till högre temperaturer inomhus. Energisnåla och välisolerade hus har också en tendens att bli extra varma.
Farliga temperaturer
Under sommaren 2018 undersökte Dennis Johansson och hans kollegor 50 villor utspridda i Sverige, och kom fram till att den genomsnittliga inomhustemperaturen låg på runt 26 grader i juli. Under dygnets varmaste timmar kunde det bli betydligt varmare.
– Det är ett problem att det blir väl varmt inomhus om somrarna. Risken är att folk börjar skaffa kylsystem som drar el, som går emot tanken om att värna om miljön, säger Dennis Johansson.
Om det är alltför varmt inomhus så kan det medföra illamående, trötthet och huvudvärk. Vissa grupper, som äldre och rörelsehindrade, är extra känsliga.
Kontakta hyresvärden
Husägare får försöka hantera värmen på egen hand, men den som bor i hyresrätt kan kontakta fastighetsägaren för att få temperaturen utredd. Om den säger nej, så kan man vända sig till kommunens miljö- och hälsoskyddsförvaltning, som i sin tur kan ställa krav på hyresvärden.
Men vid en värmebölja kan även hyresgäster tvingas acceptera högre temperaturer än rekommendationerna.
– Vid extrema vädersituationer kan man behöva acceptera ända upp till 28 grader i lägenheten. Men det ska vara under en värmebölja och bara en kort period. Det är inte meningen att man ska stå ut med 28 grader från juni till augusti, säger Johanna Lundmark, kommunikatör på Hyresgästföreningen.