Häggmispeln har på flera håll blommat klart och i landets sydligare delar är det nu dags för syren – som doftar lika mycket som den sprider sig.
Faktum är att det finns en rad trädgårdsväxter som är på rymmen, och fler riskerar de att bli i takt med klimatförändringen.
Förbud på gång
Men några arter förbjuds troligtvis i Sverige inom kort. Förutom EU:s nuvarande förteckning över de invasiva främmande arter som redan är förbjudna att importera, sälja och odla, så är en egen svensk variant på gång. Naturvårdsverket är snart färdigt med en lista som kan läggas fram nästa år.
Mellan fem och tio växter kommer att hamna där, enligt Henrik Lange på Naturvårdsverket, ansvarig handläggare för invasiva främmande arter.
– Bland annat välkända kandidater som blomsterlupin, vresros och parkslide, säger han och fortsätter:
– Sedan har vi två fetbladsväxter – kaukasiskt fetblad och sibiriskt fetblad – som är bra på att sprida sig och som hotar flera rödlistade arter i naturen. Men de har även bra fysiska egenskaper för gröna tak, så vi är inte framme vid om vi ska föreslå förbud.
Risker med favoriterna
För att hitta värstingarna har Naturvårdsverket tagit hjälp av Artdatabanken, som tidigare riskklassificerat runt 1 000 arter utifrån sin spridningsförmåga och ekologisk effekt på svensk natur.
I den digra genomgången pekas en rad svenska trädgårdsväxter ut – som häggmispel, äkta kaprifol, skogsklematis och vårkrokus, konstaterar Artdatabankens Mora Aronsson, botanist, som ansvarat för genomgången.
– Tyvärr är det här bara en del av det som vi skulle vilja få bedömt, på grund av resurs- och tidsbrist. Vi har fortfarande en mängd arter som vi skulle vilja titta på, säger han och fortsätter:
– Vi har trott att vi varit förskonade från invasiva arter, men det har visat sig att vi har betydligt större problem med arter än vad vi tidigare trott.
Är omedvetna
Vems är då felet till att det som en gång började spira i trädgård, koloni och park är på rymmen?
– Det är vi trädgårdsägare som till stor del bidragit till spridning. Vi köper och planterar växter, transporterar växtavfall felaktigt och dumpar växterna i naturen, självklart omedvetna om vad det kan leda till, så vi vill sprida information till allmänheten, säger Bibbi Bonorden på Fritidsodlingens Riksorganisation.
Hon leder "Invasiva främmande växter i våra trädgårdar", ett nordiskt informationsprojekt som pågår fram till i höst och nu försöker nå alla trädgårdsentusiaster.
– Tänk inte en gång utan flera innan du tar hem frö och planta från en mässa eller resa någonstans i världen. Och om en växt har viss spridningsbenägenhet i trädgården kanske man ska vara aktsam, lyder hennes råd.
Lupinen nämns ofta i de här sammanhangen. Mindre kända riskväxter är glanshägg, parksallad och gullris, en gyllengul klassiker som ofta hittas vid gamla torp.
Se upp med vissa sorter, råder Bibbi Bonorden.
– Det kanadensiska gullriset är mer invasivt.
– Jag skulle allmänt vara försiktig med häggmispel. Sedan finns det flera arter av spirea som är rätt besvärlig, säger Henrik Lange vid Naturvårdsverket i sin tur.
Kolla upp
Invasiva med stor "rymningsbenägenhet". Ändå går flera av växterna fortfarande att hitta ute i trädgårdshandeln.
– Ja, både parkslide och blomsterlupin går ju fortfarande att köpa. Det är bekymmersamt, medger Henrik Lange.
TT: Vilket ansvar har trädgårdshandeln?
– De har kunskap, och i många fall är de minst benägna att sälja det här, för de vill inte sälja saker som är problem i trädgården, säger han och uppmanar konsumenten att tänka till.
– Ska du gå och handla en växt och växthandlaren inte kan säga huruvida den är rymningsbenägen – kolla då om den finns i Artdatabankens risklista och undvik den.
