– Vi har designat nanokomponenter som skulle kunna härma hjärncellernas funktion och sedan har vi byggt ett nätverk av dem som kan kommunicera, säger forskaren David Winge vid Lunds universitet.

Förhoppningen är att kunna härma binas enkla och energisnåla sätt att navigera. Dessa nätverk i miniatyr skulle exempelvis kunna användas i drönare eller robotdammsugare.

Att bin har långt färre hjärnceller än människor har underlättat kartläggningen av deras hjärnor. Biet använder solljuset som en kompass och har dessutom konstant koll på hur snabbt omgivningen passerar förbi under en flygtur.

Uppdaterar riktningen

– Vet biet alltid i vilken riktning det flyger, och med vilken hastighet, så kan det spara den informationen och hitta tillbaka. De minns inte hur de har flugit, men för varje bit de har flugit kan man säga att de uppdaterar riktningen hem, förklarar David Winge.

Han har medverkat i en pilotstudie som gjorts vid universiteten i Lund och Edinburgh, där man tittat närmare på hur en kopia av den här orienteringsmekanismen hos bin skulle kunna byggas.

Totalt handlar det om ett 40-tal olika hjärnceller vars funktion ska kopieras i nanokomponenter, som sedan placeras ut i ett nätverk. Komponenterna ska kunna ta emot två olika signaler, jämföra dem och skicka ut en ny signal.

Lite energi

– Om man använder nanostrukturer på det här sättet som vi har gjort, så blir de väldigt små. Och är de väldigt små så förbrukar de lite energi också.

Än så länge finns modell och beräkningar, nu hoppas forskarna kunna fortsätta bygga på bihjärnekopian i ett laboratorium. David Winge ser en stor potential.

Om man lyckas bygga nätverk som på det här viset kan navigera kan de kanske i förlängningen utvecklas vidare till det han kallar beslutsfattande nätverk.

– Den här typen av nätverk skulle inte bara behöva vara fokuserade på just att navigera utan det här skulle man kunna överföra till andra uppgifter också. Det handlar om att ta emot och bedöma och vikta olika signaler, att ta beslut.