Sveriges agerande under pandemin är en av de punkter som Amnesty tar upp i sin senaste rapport om mänskliga rättigheter.
– När Folkhälsomyndigheten konstaterade att vissa grupper drabbades hårdare av sjukdom och överdödlighet borde man ha reagerat mycket snabbare, säger Anna Johansson till TT.
Passar inte in i normen
En del av myndigheternas åtgärder och rekommendationer var också utformade enligt en viss norm som gjorde att somliga grupper blev särskilt utsatta, påpekar Anna Johansson.
– När man rekommenderade människor att jobba hemifrån eller låta bli att åka kollektivt slog det väldigt hårt mot trångbodda familjer och de som var helt beroende av kollektivtrafiken.
Samernas rätt att säga nej
Ett annat ämne är Sveriges behandling av samerna, som Amnesty – återigen – är kritiskt till. Sveriges urfolk samerna har prövats hårt genom fortsatt utvinning av mineraler, ökad avverkning av skog och utveckling av vindkraft i norr, skriver Amnesty i sin rapport.
I september i fjol presenterade regeringen ett förslag till en ny lag om konsultation i ärenden som kan få särskild betydelse för det samiska folket.
TT: Är inte det ett steg framåt?
– Jo, det är det absolut ett steg i rätt riktning. Men det är för svagt. Och det är viktigt att inte förväxla konsultation med samtycke. Som erkänt ursprungsfolk har samerna rätt att ha ett faktiskt inflytande och rätt att säga nej när deras rättigheter påverkas alltför negativt, säger Anna Johansson.
Amnesty är också kritiskt till ett förslag om att ordningsvakter ska få utökade befogenheter, något som enligt människorättsorganisationen riskerar att leda till maktmissbruk och diskriminering från ordningsvakters sida.