En uppmärksammad kampanj i fjol från företaget Oatly fick mjölkdebatten att dra i gång på nytt. Med kampanjen "spola mjölken" ville företaget lyfta fördelarna med havremjölk och hur man enligt Oatly kan minska sitt klimatavtryck – något som fick bland annat Arla och spannmålsodlare att ryta till.

Det var inte första gången som den svenska mjölken hamnade i skottgluggen. Men hur kommer det sig då att detta livsmedel väcker så starka känslor?

– Mjölken var tidigare en självklar del av vardagen med en stark ställning som hälsobringare men även som symbol för det moderna välfärdssamhället, säger Håkan Jönsson, etnolog vid Lunds universitet.

Förändrad syn

Han har forskat på mjölkens roll i det svenska samhället och kan se att det på 1980-talet skedde en förändring, både kulturellt och ekonomiskt, när det gäller synen på mjölk.

– En ny generation vände sig bort från mjölken som ansågs lite tråkig och gammaldags, säger han.

Enligt Livsmedelsverket har konsumtionen av mjölk kraftigt minskat de senaste 40 åren. Myndigheten konstaterar att dess hållning kring mjölk och andra mejeriprodukter genom åren av naturliga skäl förändrats.

– Förut var Livsmedelsverket mycket tydligare med att mjölk var en viktig del av kosten och men i dag tittar vi efter alternativ till mjölken i och med att vi har mer kunskap, säger Anna-Karin Quetel, nutritionist på Livsmedelsverket.

Hon ger ett exempel:

– En tydlig sak är våra råd till skolor där vi säger att man inte måste servera mjölk, men att det kan vara positivt att ha som tillbehör till skollunchen. Men det är oerhört viktigt att man får lära sig att dricka vatten som måltidsdryck. Vi trycker mer på vattnet i skolmåltiden i dag där vi förut tryckte på mjölken.

Delade meningar

Enligt henne är samhället inne i ett skifte där växtbaserad kost får större utrymme, även om många skolor i dag serverar mjölk till lunchen och där EU:s skolmjölksstöd fortsatt är i bruk.

– Mjölk är en viktig del av vår matkultur och våra vanor, säger Anna-Karin Quetel.

Många har nog under sin barndom fått höra att det är viktigt att dricka mjölk och mjölk i Sverige har i många årtionden ansetts viktig inte minst ur hälsosynpunkt, bland annat genom kalciumets inverkan på skelett och tänder.

Det är en uppfattning som går spåra tillbaka till 1923, då föreningen Mjölkpropagandan bildades och inledde en omfattande verksamhet att med hjälp av bland annat filmer, broschyrer, mjölkbarer och kampanjdagar öka mjölkdrickandet i Sverige.

Men på senare tid har det kommit allt fler studier som pekar på att mjölkens egenskaper inte alls är odelat positiva, utan i stället kan öka risken för bland annat hjärtkärlsjukdomar och vissa typer av cancer. Till exempel påvisade en stor svensk studie för några år ett samband mellan hög mjölkkonsumtion och ökad risk att dö i förtid, vilket enligt forskarna skulle kunna bero på laktosinnehållet.

Livsmedelsverket ger inga exakta rekommendationer för hur mycket – eller hur lite – mjölk barn eller vuxna bör dricka. Men man anser fortsatt att mjölk och andra mejeriprodukter innehåller viktiga näringsämnen.

– Det finns också exempel på forskning som pekar på negativa hälsoeffekter av mjölkkonsumtion, men det står inte helt klart om det är mjölkprodukterna som orsakar hälsoeffekterna och i så fall vid vilken nivå på konsumtionen effekterna uppstår, säger hon.

Klimatavtryck

Förutom att mjölkens fördelar för människan ibland ifrågasatts har även mejerinäringens klimatpåverkan uppmärksammats. Är det då bättre att till exempel dricka havremjölk, eller kanske sojamjölk? Riktigt så enkelt är det inte, enligt Gunnar Rundgren som förra året kom ut med rapporten "Mjölkprodukter och vegetabiliska alternativ till mjölkprodukter – miljö, klimat och hälsa”.

Han menar att det är svårt att enhälligt slå fast att det ena är bättre än det andra och betonar en sak:

– Hur de här produkterna produceras är den viktiga frågan. Man måste ha ett helhetsperspektiv och inte diskutera en enskild produkt, säger Gunnar Rundgren och menar att det för alla livsmedel finns en plus-vågskål och en minus-vågskål.

Kor släpper exempelvis ut metan, som är en kraftig växthusgas och påverkar klimatet negativt – samtidigt som just kor och andra betande djur göra viktiga insatser för att bland annat marker hålls öppna. Egentligen finns det inget motsatsförhållande mellan animaliska och vegetabiliska livsmedel, anser Rundgren. Det är snarare tvärtom.

– De allra flesta vegetabiliska livsmedel processas och har restprodukter som används som djurfoder. Dessutom håller inte alla odlade grödor de kvaliteter som krävs och de kan då användas som djurfoder, säger han och ger havredryck som exempel där djur bland annat äter restprodukterna från tillverkningen.

Känslor kommer svalna

Hur framtiden ser ut för den svenska mjölken är svårt att spekulera i, anser Håkan Jönsson, etnolog vid Lunds universitet. Enligt honom är det viktigt att skilja på mjölken som måltidsdryck och mjölken som ett livsmedel där ost, yoghurt och kvarg konsumeras i allt större mängder i Sverige.

Men när det gäller dess status som dryck till maten är kanske glansdagarna förbi.

– Jag kan inte se några tecken på att mjölken skulle återkomma som en vanlig måltidsdryck, säger Håkan Jönsson som däremot tror att de väldigt starka känslorna kring mjölkens för och emot kommer att minska.

– Om 20 år kommer mjölken att vara som ett livsmedel som vilket annat, säger han.