– Vi ser ingen produkt som vi vill avråda ifrån så starkt från att den får rött ljus här. I stället är det gott om gröna ljus. Men det finns så klart ändå en gradering och vissa varor som får orange, som man inte ska äta så ofta om man vill minska sitt ekologiska fotavtryck, säger Anna Richert, matexpert på Världsnaturfonden.

Cashewnötter, hasselnötter, avokado, kokos och oliver är exempel på matvaror som blivit orangemarkerade i guiden. Det handlar framför allt om att de ofta odlas i områden där den biologiska mångfalden eller vattenresurserna kan hotas, och där användningen av bekämpningsmedel kan vara hög och oreglerad, förklarar Anna Richert.

– Orange betyder att man ska vara försiktig och inte äta så ofta, eller helst välja något annat. Man kan också välja ekologiska alternativ, för de får ofta en bättre bedömning, säger Anna Richert.

Fyra kriterier

Guiden har tagits fram i samarbete med forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, som har bedömt produkterna utifrån fyra olika miljökriterier: klimatpåverkan, påverkan på biologisk mångfald, användning av bekämpningsmedel och vattenresurser.

– När det gäller klimatpåverkan finns det en hel del studier och livscykelanalyser vid det här laget, som vi har kunnat använda. För de andra kriterierna har det krävts lite mer beräkningar, säger Hanna Karlsson Potter, forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet.

Liksom Anna Richert slogs hon av att de allra flesta produkterna i vegoguiden har fått grönt ljus, eller till och med den extrainsatta kategorin grönt med stjärna.

– När vi tittade på klimatpåverkan och använde samma kriterier som för köttguiden blev det nästa bara grönt, så då införde vi grönt med stjärna för att få fler skillnader. Det är saker som man gärna får låta vara basen på tallriken, säger Hanna Karlsson Potter.

Grönt för hamburgare

Det som kännetecknar de stjärnmärkta gröna matvarorna är att de är ekologiskt framställda. När samma varor – exempelvis bönbiffar, linser, kikärter, havre, spenat och rödbetor – inte är ekologiskt odlade halkar de ner till grönt ljus.

TT: Hur är det med vegetariska hamburgare och biffar som blivit allt mer populära som köttersättning?

– De får generellt grönt ljus. Ärtprotein, tofu, tempeh och så vidare odlas ofta med låg klimatpåverkan, låg påverkan på den biologiska mångfalden och liten påverkan på vattenresurser, säger Anna Richert.

TT: Men om de framställs av soja, finns det ingen risk att sojaodlingarna orsakar exempelvis skövlade regnskogar?

– Nej, den avverkningen drivs av soja som går till djurfoder. De här matvarorna odlas inte i områden där regnskogen hotas. Däremot saknar vi ekologiska märkningar för det vi kallar vegokött och som ofta framställs av soja. Det får gärna utvecklas mer, säger Anna Richert.

TT: Ni gav ut den första fiskguiden 2002, sedan kom köttguiden 2015 och nu kommer vegoguiden. Ser ni några resultat av era guider?

– Det är svårt att särskilja vad vår roll är, men frågorna har verkligen kommit upp på tapeten. Så jag tycker att vi får vara nöjda med hur samhället har utvecklats. Men det är fortfarande så att vi äter alldeles för mycket kött, så att vi inte klarar planetens gränser. Så vi är inte framme än, säger Anna Richert.