Semlan extra viktig för bagarna i Är

Den brukar kallas branschens nationaldag eller livboj. Inför Ärets fettisdag Àr mÄnga bagare och konditorer oroliga för att försÀljningen, och hela företag, ska sjunka.

Hur skulle en "coronasemla" kunna se ut och smaka? Det fÄr vi kanske svar pÄ 16 februari. Arkivbild.

Hur skulle en "coronasemla" kunna se ut och smaka? Det fÄr vi kanske svar pÄ 16 februari. Arkivbild.

Foto: Henrik Holmberg/TT

Mat & dryck2021-01-16 13:55
Ellinor Knoxborn/TT

Mellan 55 och 58 procent av alla svenskar Àter en semla pÄ fettisdagen, ett normalt Är. Uppemot 40 procent av dessa bjuds pÄ bakverket pÄ sin arbetsplats.

– Nu nĂ€r mĂ„nga jobbar hemifrĂ„n Ă€r risken stor att arbetsgivarna inte kommer köpa lika mycket semlor, sĂ€ger Martin Lundell, vd pĂ„ branschorganisationen Sveriges bagare och konditorer.

Branschen har redan gÄtt pÄ knÀna i nÀstan ett Är, enligt Martin Lundell, fem procent av medlemsföretagen har gÄtt i konkurs sedan pandemin startade.

– Det Ă€r mycket, mycket mer Ă€n ett vanligt Ă„r, och vi har inte sett slutet pĂ„ pandemin Ă€n.

Halverad försÀljning

Nu sÀtter mÄnga sitt hopp till branschens livboj, fettisdagen, som i Är infaller 16 februari. Normalt sett Àr det den dag pÄ hela Äret dÄ bagare och konditorer har mest att göra men i Är Àr mÄnga oroliga för att kunderna inte ska konsumera som de brukar.

– VĂ„r farhĂ„ga Ă€r att försĂ€ljningen kan sjunka med sĂ„ mycket som hĂ€lften. Vill man ha kvar sitt lokala hantverksbageri sĂ„ behöver man gĂ„ och stödhandla, sĂ€ger Martin Lundell.

Den traditionella semlan Àr alltid den som sÀljer överlÀgset mest, men de senaste Ären har Àven olika "specialsemlor" fÄtt mycket uppmÀrksamhet. Det startade med semmelwrapen, berÀttar Martin Lundell, och snart följde bland andra nutellasemlan och prinsesstÄrtesemlan.

– Jag tror inte att det blir lika stort fokus pĂ„ nya semlor i Ă„r. VĂ„r bransch gĂ„r pĂ„ knĂ€na och dĂ„ försöker man dra ner sortimentet för att undvika svinn, sĂ„ jag tror man vĂ€ntar lite med nya varianter.

Toalettrullebakelse

Men en coronasemla tror han ÀndÄ att det blir.

– Det Ă€r jag helt övertygad om. I början av pandemin nĂ€r det hamstrades toapapper sĂ„ kom direkt "toalettrullebakelsen". Det Ă€r hĂ€ftigt med det hĂ€r skrĂ„et, att det Ă€r ett hantverksskrĂ„ och bakelserna tillverkas för hand sĂ„ det Ă€r lĂ€tt att vara kreativ.

Exakt hur coronasemlan kan se ut och smaka Àr han inte lika sÀker pÄ.

– Det fĂ„r vĂ€l vara mycket glĂ€dje och njutning i den, det behöver svenska folket. En resa i sinnena eftersom vi inte fĂ„r resa fysiskt.

Fakta: SÄ mÄnga semlor Àter svensken

Mellan fem och sex miljoner semlor Àts pÄ fettisdagen. Totalt sÀljs cirka 40 miljoner semlor varje Är.

SkatteintĂ€kterna frĂ„n moms och arbetsgivaravgifter bara under fettisdagen skulle rĂ€cka till att finansiera 64 605 sjuksköterskor under en dag.

94 procent av semlorna sÀljs under perioden januari till mars.

Det gĂ„r Ă„t smör och mjölk motsvarande dagsproduktionen frĂ„n totalt 98 000 kor.

Svenska bagare lĂ€gger ungefĂ€r 50 000 timmar pĂ„ att baka semlor under fettisdagen.

KĂ€llor: Sveriges bagare och konditorer, Arla


Fakta: Semlans historia

KĂ€r bulle har mĂ„nga namn – semla, fastlagsbulle eller fettisdagsbulle.

I dag sÀljs bakverken frÄn strax efter jul fram till pÄsk. Dock var det lÀnge endast accepterat att Àta semlor pÄ just fettisdagen. Under 1950-talet fick en bagare i Malmö böta efter att ha sÄlt semlor redan i januari.

Fettisdagen Àr traditionellt den tredje av fastlagsdagarna, som föregick den 40 dagar lÄnga fastan. Dagen har troligen fÄtt sitt namn av att den utnyttjades till att Àta fet mat för att stÄ sig under den lÄnga avhÄllsamheten.

Semlan har sina förlagor i de tyska och danska fastlagsbakverken och spreds sannolikt till södra Sverige, som dÄ var en del av Danmark, under 1600-talet.

Semlan som den ser ut i dag tog troligtvis form under 1700-talet dÄ bagerierna pÄ grund av lÀgre sockerpriser kunde göra större, runda bullar.

Mandelmassan tillkom först i slutet av 1800-talet, efter att förts in i landet av schweiziska bagare. Vanan att ha grÀdde under locket verkar ha kommit i gÄng först pÄ 1930-talet, dÄ separatorn uppfanns.

KĂ€llor: ATL, Sveriges bagare och konditorer, "Semlor" av Maria Öhrn

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!