Lagerhyllorna tornar upp sig pĂ„ Matsmarts lager i Ărebro. Tonvis med konserver, pasta, lĂ€sk och kryddor som alla har det gemensamt att de av olika anledningar inte kan sĂ€ljas i butik.
ââDet Ă€r sĂ„ svĂ„rt att förstĂ„ att det hĂ€r inte Ă€r gĂ„ngbart i butik, sĂ€ger Matsmarts vd Karl Andersson.
Maten som sÀljs via hemsidan kommer frÄn grossister, producenter och leverantörer. Det som gör att produkterna hamnar hos Matsmart Àr ofta att de har utgÄtt ur sortimentet, eller kanske har ett feltryck pÄ förpackningen.
NĂ€r Karl Andersson ska nĂ€mna en typisk vara vĂ€ljer han en burk med salladskrydda. Det Ă€r salladskrydda i burken och det stĂ„r salladskrydda pĂ„ burken â men pĂ„ locket stĂ„r det vitpeppar.
Hanna Thofelt Lindström, som Àr kommunikationschef, berÀttar om en annan gÄng dÄ de rÀddade 8 000 ton flingor dÀr man rÄkat ta ljus sirap i stÀllet för mörk, sÄ att fÀrgen inte var riktigt som vanligt.
En attitydförÀndring
Matsmart startade 2014 och har vuxit snabbt â lagret i Ărebro Ă€r det sjunde sedan starten. Karl Andersson ser att kundkretsen spĂ€nner frĂ„n dem som köper frĂ„n Matsmart utifrĂ„n ett klimatengagemang i ena Ă€nden till dem som gör det av ekonomiska skĂ€l i andra.
ââVi har sett att det ökat extra starkt efter sommaren och tagit ytterligare fart i oktober. Vi har över 10 000 nya svenska kunder varje mĂ„nad, berĂ€ttar Hanna Thofelt Lindström.
Framför allt handlar det om en attitydförĂ€ndring, tror hon. Det Ă€r inte lĂ€ngre fult att ta mjölken som har röd prislapp och snart gĂ„r ut â utan smart och coolt.
Matsmart har etablerat sig i grannlÀnderna Danmark och Finland och vÀxer snabbt i Tyskland. Karl Andersson Àr övertygad om att man kan bli del av en global rörelse.
ââDet Ă€r rĂ€tt svĂ„rt att rĂ€dda vĂ€rlden â och dyrt. Den hĂ€r modellen hjĂ€lper alla att vara med och bidra.
Den som vill rÀdda mat frÄn att kastas och samtidigt hÄlla nere matkontot har mÄnga alternativ. Flera butiker har sÀrskilda kylar för varor som nÀrmar sig bÀst före-datum. DÀr finns pÄsar med gÄrdagens bröd eller frukt och grönt med skönhetsflÀckar till nedsatt pris.
"Fula fiskar"
Till exempel packar Willys frukt och grönt i tvĂ„kiloslĂ„dor för 20 kronor â "Svinnsmarta lĂ„dor" â som fullkomligen flyger av hyllorna, berĂ€ttar Johanna EurĂ©n,som Ă€r kommunikationschef.
Andra initiativ har varit partier med sprödbakad fisk, som inte varit riktigt lika snygga som vanliga fiskpinnar, som sÄlts under namnet "Fula fiskar", och skivspill som som sÄlts som "Skeva skivor".
PÄ Hemköp sÀljer man bland annat tio kronors-pÄsar med frukt och grönt, och rÀddade pÄ sÄ sÀtt 450 ton frukt och grönsaker under förra Äret.
PÄ Ica har man sedan sommaren sett en ökad efterfrÄgan bÄde pÄ kampanjvaror och varor med sÀnkt pris, berÀttar Karin AmnÄ som Àr chef för hÄllbar utveckling. Hon tror inte att det Àr viljan att rÀdda mat frÄn att kastas som ligger bakom utan snarare de hÄrdare tiderna.
ââDet börjar ju kĂ€nnas i plĂ„nböcker som det inte kĂ€nts i pĂ„ samma sĂ€tt tidigare, sĂ„ det Ă€r andra kundgrupper ocksĂ„ som upptĂ€cker den hĂ€r typen av produkter.
Ăven Coop arbetar aktivt med att minska matsvinnet genom bland annat prissĂ€nkningar och att anvĂ€nda frukt och grön i smoothies. Man har ocksĂ„, precis som Ica, tecknat ett ramavtal med Too good to go, som innebĂ€r att butikerna kan erbjuda kassar med mat som riskerar att bli svinn till reducerat pris. Kassarna bokas av kunderna via en app.
ââDe matbutiker vi samarbetar med berĂ€ttar sĂ€ger att nu Ă€r det huggsexa om pĂ„sarna, berĂ€ttar Too good to gos Sverigechef Sofia Edholm.
Företaget har vuxit 40 procent de senaste mÄnaderna.
ââDels Ă€r vi pĂ„ en tillvĂ€xtresa, men inflation och matpriser Ă€r ocksĂ„ en stor drivkraft.
Motverka svinn
Ăven appen Karma har sedan i vĂ„ras mĂ€rkt ett ökat intresse för att rĂ€dda mat frĂ„n matbutiker, sĂ€ger Ludvig Berling, som Ă€r driftsansvarig.
ââVi jobbar med butiker frĂ„n alla de stora kedjorna över hela landet, och har flera butiker som ökat mĂ€ngden mat som har rĂ€ddats med hundratals procent.
Ăven om det finns en miljövinst i att rĂ€dda mat frĂ„n att kastas ser Ludvig Berling ett problem med att maten blir över till att börja med. Men hjĂ€lp av data över vad som lĂ€ggs ut i appen hoppas han kunna hjĂ€lpa butiker och restauranger att motverka svinnet innan det uppstĂ„r.
ââĂven om det krĂ€ver lite mer jobb frĂ„n restaurangerna att specificera vad de har över gör det att man kan minska matsvinnet genom att minska sin produktion. Det hoppas jag ocksĂ„ kan ske i matbutikerna, sĂ„ att man ska kunna se att man behöver minska inköp i vissa produktkategorier.
Han ser dÀrför en risk med att sÀlja ut sitt svinn i ospecificerade pÄsar.
ââOm man inte specificerar exakt vad som Ă€r i frukt och grönt-pĂ„sen ökar sannolikheten att konsumenten som köper pĂ„sen i sin tur slĂ€nger delar av innehĂ„llet. DĂ„ har man ju inte minskat matsvinnet utan snarare förskjutit det.