Höga halter PFAS i flera svenska fiskar

Flera sorters fisk som säljs i svenska matbutiker innehåller halter av kemikalien PFAS som kan vara skadliga för hälsan i för stora mängder, enligt en ny undersökning.
–Man behöver vara vaksam med vad man äter, säger Cecilia Hedfors, sakkunnig om miljögifter på Naturskyddsföreningen.

Vuxna bör inte äta svenskfångad gös så ofta, för att inte riskera att få i sig för höga PFAS-halter, enligt Naturskyddsföreningen. Arkivbild.

Vuxna bör inte äta svenskfångad gös så ofta, för att inte riskera att få i sig för höga PFAS-halter, enligt Naturskyddsföreningen. Arkivbild.

Foto: Leif R Jansson / TT

Mat2023-06-21 06:00

Lax från Vänern och Bottenviken, och gös från Mälaren och Hjälmaren. De tillhör de testade fisksorter som hade högst halter av evighetskemikalierna PFAS, i den nya undersökning som Naturskyddsföreningen gjort tillsammans med analysföretaget Eurofins.

PFAS kallas ofta för evighetskemikalier eftersom de inte bryts ner fullständigt i naturen. Det handlar om tusentals ämnen som finns i vatten, jorden, luften och i maten vi äter, och som lagras i kroppen hos både djur och människor.

Undersökningen omfattar totalt 15 livsmedelsprover från nöt- och griskött, fisk, rom och skaldjur från Sverige.

Gös över gränsen

PFAS hittades i alla prover förutom i nöt-och griskött. I samtliga fall handlade det om nivåer under de tillåtna gränsvärdena inom EU. Men de två gösar från Mälaren och Hjälmaren och laxen från Vänern och Bottenviken som analyserades låg över den tillåtna gränsen för barnmat.

Redan i dag finns en rekommendation från Livsmedelsverket om att barn inte ska äta vildfångad lax från Östersjön, Bottniska viken, Vänern och Vättern.

– Livsmedelsverket bör även införa kostråd för barn för gösen, och undersöka andra fiskar som barn kan äta och som förekommer i livsmedelsbutiker, säger Cecilia Hedfors, sakkunnig på miljögifter på Naturskyddsföreningen.

I flera fall finns det risk att man överstiger EU:s hälsobaserade riktvärde. Det anger hur mycket PFAS en människa kan få i sig totalt varje vecka utan att det innebär risker för hälsan.

– För vuxna såg vi den risken främst när det gäller lax från Vänern och Bottenviken, gös från Hjälmaren och Mälaren och även rom från Bottenviken, säger Cecilia Hedfors.

Man kan även få i sig PFAS från andra håll, exempelvis dricksvatten, luften och andra livsmedel.

"Finmat med bitter eftersmak"

Baserat på undersökningen kan vuxna äta exempelvis gös från Mälaren och Hjälmaren någon enstaka gång, enligt Cecilia Hedfors.

– Men då får man inte äta något annat som innehåller höga halter PFAS. Man får tänka att man inte kan äta det så ofta. Det får bli finmaten, med en bitter eftersmak eftersom man vet att det innehåller mycket PFAS.

Sill från Västkusten stack ut med lägst PFAS-halt. Allra högst halt hade löjrom från Bottenviken.

– De höga halterna i rommen oroar mig lite extra. Det kan påverka fiskarnas hälsa och förmåga att fortplanta sig, och därmed ekosystemen, säger Cecilia Hedfors.

I februari i år kom Sverige tillsammans med fyra andra länder med ett förslag om att stoppa användningen av drygt 10 000 PFAS-kemikalier inom EU.

Fakta: Tre exempelmåltider

En person på 70 kg bör maximalt få i sig 308 nanogram PFAS per vecka. Den som äter måltiderna nedan överskrider den gränsen vid en enda måltid:

Den som äter 10 bitar sill till lunch, 100 g västkusträkor till förrätt, 100 g grillad s venskfångad lax och 2 g svensk löjrom i en romsås till middag, får i sig 415 ng PFAS.

Den som äter en middag bestående av 100 gram svenskfångad gös och 2 gram svensk löjrom i en romsås får i sig 407 ng PFAS.

Den som äter en smörgåstårta med 200 g västkusträkor och 17 g svensk löjrom, får i sig 317 ng PFAS.

Källa: Naturskyddsföreningen


Fakta: Vad är PFAS?

PFAS står för per- och polyfluorerade alkylsyror och började framställas i större skala på 1950-talet. Det finns ungefär 10 000 olika PFAS-ämnen.

PFAS-molekylerna har särskilda ytegenskaper vilket utnyttjas bland annat för att exempelvis göra hållbara bubblor i brandskum, vattenavstötande impregnering för textilier, samt i matförpackningar och stekpannor.

I Sverige får vi i oss låga halter PFAS framför allt via maten, exempelvis via fisk från förorenade sjöar.

Genom användning av produkter eller varor som behandlats med PFAS kan ämnet även tas upp via huden.

Människor har också utsatts för högre halter i områden där dricksvattnet har förorenats med PFAS, till exempel från brandövningsplatser.

PFAS har flera negativa effekter på hälsan. Till exempel påverkas njurar, lever och kolesterolhalt. Det finns även studier som visar att PFAS hämmar kroppens immunförsvar. Dessutom kopplas PFAS till ökad risk för vissa typer av cancer.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!