Alzheimersjuke Kent - en av många som hoppas

Varje år får 25 000 svenskar någon form av demenssjukdom – och ungefär lika många dör. Den vanligaste är Alzheimers sjukdom som gör att nervcellerna i hjärnan förtvinar, särskilt i de delar där minnet sitter. Totalt beräknas drygt 100 000 personer i Sverige lida av sjukdomen, som inte har något botemedel.

Hos många patienter väcktes därför hopp när amerikanska läkemedelsverket FDA nyligen godkände bioteknikföretaget Biogens preparat aducanumab mot sjukdomen.

– Jag ser väldigt positivt på det. Det vore helt fantastiskt om de hittar på något botemedel, säger 55-årige Kent Forsell från Avesta, som fick diagnosen Alzheimers sjukdom för ett år sedan.

– När man drabbas när man är 55 år gammal är det katastrof. Man hoppas ju på en medicin som kan bromsa det så att man får ett antal år till med livskvalitet, säger hustrun Karin Forsell.

För Kent Forsell uppdagades sjukdomen när han fick problem med att klara av jobbet och slutligen fick säga upp sig. Han gick till läkare, men pandemin försenade utredningen. I juni kom till slut beskedet som vände livet upp och ned.

– Jag gick på semester efteråt och gick omkring och tänkte “vafan är det här, har man fått Alzheimers?” Det var ju en chock.

– Man tänker att man kanske ska gå i pension lite tidigare och resa, så helt plötsligt får man sätta det på paus och planera om, säger Karin Forsell.

"Kan låsa upp baklås"

Ett fungerande läkemedel skulle förstås betyda allt för de drabbade – men frågan om dess effektivitet har splittrat forskarvärlden.

Henrik Zetterberg, professor i neurokemi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, tror att det kan vara ett första steg mot ett effektivt preparat mot sjukdomen.

– Det kommer inte vara det finala eller perfekta alzheimerläkemedlet, men jag tror att det kommer att låsa upp baklåset vi har fastnat i. Sedan kan andra varianter av läkemedel jämföras med aducanumab och vi kommer äntligen få fram effektiva bromsmediciner, säger han.

Preparatet, som säljs under namnet Aduhelm, ges månadsvis med dropp och är det första i sitt slag att godkännas. Till skillnad från dagens symtomlindrande läkemedel syftar det till att ta bort avlagringar av proteinet beta-amyloid från hjärnan i ett tidigt skede. Detta kan enligt den så kallade amyloidhypotesen vara en orsak till Alzheimers sjukdom.

FDA har utifrån två fas 3-studier dragit slutsatsen att läkemedlet minskar mängden plack från beta-amyloid i hjärnan och uppger att man därför kan anta att det kommer leda till hälsofördelar för patienterna.

Forskare skeptiska

Studierna har dock ifrågasatts av en rad forskare och stoppades 2019 på grund av att det inte tycktes visa på tillräcklig effekt. Inte heller de oberoende experter som FDA anlitade ansåg att bevisen räckte för att avgöra om preparatet faktiskt kunde bromsa den kognitiva försämringen.

– Jag känner tveksamhet för jag tycker inte att datan håller. Studierna har inte tydligt visat att den effekt som finns på plack i hjärnan översätter till en faktiskt klinisk förbättring för patienterna, säger Hugo Lövheim, Alzheimersforskare vid Umeå universitet.

Ett villkor för godkännandet var att Biogen måste fortsätta samla in data i en fas 4-utvärdering, annars kan preparatet dras tillbaka.

– Jag hade nog tyckt att det varit rimligare om FDA sagt att man måste göra ytterligare studier på effekten innan man godkänner. Det är en behandling som inte är utan risker och som är kostsam och komplicerad att genomföra, säger Hugo Lövheim.

40 procent av försökspersonerna i Biogens studier drabbades av biverkningar med svullnader i hjärnan och behövde gå på regelbundna kontroller för att undvika farliga komplikationer, enligt Nature.

Ställer krav på vården

Henrik Zetterberg ser dock inga betydande risker och hoppas nu att Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) och svenska Läkemedelsverket ska säga ja till preparatet.

– Om jag skulle få hoppas på någonting skulle det vara om två, tre år. Det gör att vi måste organisera om sjukvården snabbt för att hitta ett bra sätt att utreda patienter med symtom på tidig alzheimer.

En oro är att skadorna på hjärnan redan är för stora vid de första symtomen. Därför krävs tidiga vårdinsatser, menar Zetterberg.

Hugo Lövheim tror att EMA möjligen väljer att vänta på fler studier.

– Även om det skulle bli godkänt, så är det tveksamt om det får subvention i Sverige. Den effekt som det verkar ha är väldigt måttlig, till en mycket hög kostnad.

I USA väntas behandlingen kosta en halv miljon kronor per patient och år. I Sverige gissar Henrik Zetterberg att kostnaden skulle kunna landa kring 200 000–350 000 kronor.

– Det kommer inte vara ett billigt läkemedel, men då ska man komma ihåg att Alzheimers är en allvarlig sjukdom som förbisetts under många år och att dygnsvård på ett demensboende är jättedyrt.

För Kent Forsell har dagverksamheten ställts in under pandemin och han är mestadels ensam när Karin jobbar. Han tycker om att promenera och klarar av vardagssysslor som att följa med och handla. Men ovissheten inför framtiden är stor.

– Inte ens läkarna vet hur det ser ut om ett år. Det är bara att vänta och ta dagen som den kommer, säger Karin Forsell.

"Man tar alla halmstrån"

Kent Forsell tycker att medicinen han får i dag lindrar symtomen, men om det nya läkemedlet skulle bli godkänt i Sverige vill han gärna prova det.

– Jag skulle kunna åka till USA och köpa medicinen där bara för att få ta den.

Paret hoppas också att det inte kommer att dröja allt för länge, och återkommer till ovissheten kring vad två, tre års väntan kan innebära.

– Det kan betyda botten på mig, att det inte funkar längre, säger Kent Forsell.

Karin fyller i:

– Några år är jättemycket för oss. Man vill ha det nu på en gång. Man tar alla halmstrån i det här läget och testar vad som helst.