Jessica Strid drabbades av leukemi som 14-åring och behandlingen mot cancern skulle göra henne infertil. Nu är hon gravid med sitt andra barn.
– Det har varit en lång resa från det att jag blev sjuk, säger hon.
Hon fick intensiva behandlingar med cytostatika, men till sist behövdes en stamcellstransplantation.
– Cancerbehandlingen skulle skada alla ägg som finns i äggstockarna för gott så att patienten inte skulle ha någon chans till fertilitet i framtiden, säger Kenny Rodriguez-Wallberg.
Hon är överläkare vid Karolinska Universitetssjukhusets sektion för reproduktionsmedicin och ansvarig för fertilitetsbevarande åtgärder. I flera år har hon arbetat med ett forskningsprojekt där unga barncancerpatienter erbjudits möjlighet att frysa ned äggstocksvävnad för att senare kunna återtransplantera den.
Frös vävnad
Av en slump fick Jessica Strids föräldrar höra talas om projektet och hon fick en remiss dit. 2001 plockades äggstocksvävnad ut och frystes ned.
– När vi gjorde det visste vi inte om vi kunde använda vävnaden i framtiden, ingen hade gjort någon lyckad transplantation då, berättar Kenny Rodriguez-Wallberg.
När Jessica Strid i vuxen ålder ville bli gravid och vände sig till Karolinska var det inte bara att återtransplantera vävnaden. På grund av att hon haft cancer måste man försäkra sig om att det inte fanns maligna celler i vävnaden som man riskerade att föra tillbaka till kroppen.
– För det utvecklade vi en särskild metod där vi kunde undersöka genetiska markörer från sjukdomen och testa dem i den vävnad som vi hade nedfryst.
I november 2017 återtransplanterades merparten av den nedfrusna vävnaden och Jessica Strid fick hormoner och påbörjade IVF-behandling. Men behandlingarna gav inget resultat så året efter transplanterades ytterligare vävnad och ett nytt IVF-försök gjordes.
Normal graviditet
I november 2019 föddes Jessica Strids son efter en alldeles normal graviditet.
– Jag mådde nästan oförskämt bra! Jag var pigg och svävade på rosa moln, minns hon.
Men det som hände sedan hade varken Jessica Strid eller forskarna riktigt räknat med. Hon blev gravid igen, på naturlig väg, och väntar sitt andra barn i augusti.
– De sade att det var möjligt att vävnaden kunde fungera någon månad eller så och min mens kom i gång ganska snabbt efter att min son fötts. Min sambo och jag tänkte funkar det så funkar det.
Kenny Rodriguez-Wallberg kallar graviditeten ett extra litet mirakel. Bara den första var en sensation i sig.
– Det är väldigt få kvinnor som fått transplantation av vävnad som tagits ut när de var barn. Vävnaden väntade länge innan vi kunde använda den.
Ovanlig transplantation
Att Jessica Strid hade leukemi gör resultatet än mer anmärkningsvärt. Det är ytterst sällsynt att sådana patienter transplanterats alls, då leukemi är en cancer som finns i hela kroppen och man är rädd för risken att återföra cancerceller.
Nu publiceras studien i den vetenskapliga tidskriften Haematologica.
I dag erbjuds patienter som ska genomgå en behandling som medför risk för infertilitet åtgärder. För kvinnor som kommit i puberteten går det att med hjälp av hormoner stimulera äggproduktionen och plocka ut ägg för framtiden.
Men för yngre flickor som inte kommit i puberteten, eller för kvinnor där det inte finns tid att plocka ut ägg, är det svårare. Kenny Rodriguez-Wallbergs forskning ger dem nytt hopp.
– Jag är så tacksam för forskningen. När jag var sjuk fanns det här inte på kartan, säger Jessica Strid.
– Sedan hoppas jag att det kan ge lite hopp till dem som är i samma situation, både sjukdomsmässigt men också de som försöker skaffa barn. Jag har förstått att det är väldigt många som har problem ändå, utan att ha varit sjuka.