Registerstudien, som utförts vid Umeå universitet, bygger på dödsfall och sjukhusinläggningar under 2018 och 2019. Forskarna undersökte hur många patienter med bipolär- eller psykossjukdom som blev inlagda på sjukhus eller dog i influensa eller lunginflammation jämfört med normalbefolkningen.

Risken att dö visade sig överlag vara dubbelt så hög för de svårt psykiskt sjuka. I synnerhet stack åldersgruppen 40–59 år ut. För den var risken sexfaldig.

– Enligt andra studier börjar det biologiska åldrandet slå igenom 10–15 år tidigare hos gruppen med allvarlig psykisk sjukdom. Med mer samsjuklighet och andra riskfaktorer kan en 55-åring jämföras med en 65-åring som inte har de här sjukdomarna, säger överläkare Martin Maripuu, studiens projektledare.

Livsstil kan spela in

Exakt varför dödligheten är så mycket högre hos gruppen med psykossjukdomar kan studien inte besvara. Även när forskarna tog hänsyn till riskfaktorer som diabetes, högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdomar var dödligheten cirka tre gånger högre. Enligt Maripuu kan en del av förklaringen ligga i livsstilsfaktorer.

– I den här registerstudien är vi begränsade, vi kan till exempel inte se om patienterna röker eller är överviktiga, säger han.

– Hjärt-kärlsjukdomar är också vanligare – psykossjuka dör betydligt oftare av det jämfört med normalbefolkningen. Där har det gjorts fler studier, och när man justerat för alla faktorer finns det ändå en ökad risk som man inte säkert kan säga vad den beror på. Det kan ha att göra med stress, gener och andra omgivingsfaktorer att göra.

Bör vaccineras

Forskarna efterlyser nu mer forskning på området och lyfter fram behovet av att anpassa vården.

– Man behöver satsa mer på förebyggande åtgärder. Det första jag tänker på är de medicinska riskgrupper, till exempel diabetiker, som rekommenderas att ta influensavaccin varje år – frågan är om inte den här gruppen ska räknas in där. Kanske inte alla åldrar, men man skulle kunna satsa på just gruppen mellan 40 och 59, säger Maripuu.