Livmoderhalsen kan avslöja risk för bröstcancer

Genom att analysera cellprover i livmoderhalsen har forskare hittat ett sätt att identifiera risk för andra sorters cancer, i bröst och äggstockar. Det visar ny forskning från bland annat Karolinska institutet (KI).

En kvinna undersöks av gynekolog i samband med cellprovtagning för livmoderhalscancer. Arkivbild.

En kvinna undersöks av gynekolog i samband med cellprovtagning för livmoderhalscancer. Arkivbild.

Foto: Isabell Höjman/TT

Medicin2022-02-05 18:31

Ett internationellt forskarlag har mätt så kallade epigenetiska förändringar i livmoderhalsprover från över 1 000 kvinnor och hittat två unika signaturer för bröst- och äggstockscancer.

"Det unika i dessa studier är att vi hittat ett sätt att mäta risk för cancer i andra vävnader än dem vi provtagit. Det ger nya insikter i hur cancer uppkommer och öppnar för möjligheten att kunna förutsäga risk för cancer mer allmänt i stället för en cancerform i taget", säger medförfattaren Joakim Dillner, professor vid institutionen för laboratoriemedicin, till KI:s hemsida.

Individuell risk

Förhoppningen är att forskningen – som har publicerats i två studier i tidskriften Nature Communications – ska leda till att man genom rutinmässiga cellprovstagningar i livmoderhalsen ska kunna identifiera en individs risk för att utveckla de andra sorterna av cancer än bara i livmodern.

Mer förebyggande

"Om vi vet vilka individer som har en ökad risk att utveckla en viss typ av cancer så öppnar det för möjligheten till utökad screening och förebyggande behandling", säger medförfattaren Kristina Gemzell Danielsson, professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa på KI.

Metoden kallas WID-testet (Women's risk identification) och, enligt forskarna, hittade man genom den upp till 30 procent fler kvinnor med bröst- eller äggstockscancer jämfört med nuvarande gentester som används för att identifiera risk för att utveckla cancerformerna.

Fakta: Epigenetik

Epigenetik kan beskrivas som kemiska förändringar av dna eller RNA som ärvs från en cell till en annan. Dessa förändringar kan i sin tur påverka när och var olika gener uttrycks i cellen. Till skillnad från genetiska tillstånd kan epigenetiska påverkas av miljöfaktorer.

Dessa processer är naturliga och nödvändiga för en normal cell- och organismutveckling, men det är först under de senaste åren som detta område börjat studeras noggrannare.

Många sjukdomar verkar ha inslag av epigenetiska funktioner, men det är ofta svårt att avgöra om epigenetiska rubbningar är orsak eller verkan i sjukdomsförloppet. Exempel på sjukdomar som antas påverkas av epigenetiska tillstånd är cancer, diabetes, schizofreni och kardiovaskulära sjukdomar.

Källa: Uppsala universitet, Statens medicinsk-etiska råd

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!