Mer än var fjärde vuxen svensk har hypertoni, högt blodtryck. Hypertoni ökar risken för flera farliga sjukdomar som hjärtinfarkt och stroke, samt kan leda till förtida död.

Behandlingen vid högt blodtryck är dock ofta otillräcklig, enligt en ny avhandling vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. I en delstudie som bygger på data från nära 260 000 patienter diagnostiserade med hypertoni i Västra Götaland visade det sig att bara cirka hälften av dem hade bra blodtrycksnivå, trots behandling, och att bara en femtedel hade bra blodfettnivåer och cirka 15 procent var rökare.

– Det var bara tio procent som hade bra blodtryck, var icke-rökare och hade bra nivå av det blodfett som lite raljant kallas för det onda kolesterolet, säger specialistläkaren Johan-Emil Bager, som skrivit avhandlingen.

Att 90 procent hade antingen otillräcklig blodtryckskontroll, för höga blodfetter eller är rökare är inte tillfredsställande enligt Johan-Emil Bager.

– Vi når inte fram till patienterna när det gäller de här variablerna. Detta innebär att de är exponerade för minst en viktig, påverkbar riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom och förtida död, konstaterar Johan-Emil Bager.

Onödigt många dör

Han drar slutsatsen att onödigt många i Sverige drabbas av hjärtinfarkt eller stroke, eller dör i förtid, på grund av otillräckligt behandlat högt blodtryck.

– De allra flesta patienter med skulle kunna minska sina risker med fler läkemedel eller livsstilsförändringar, säger Bager.

Ett problem för vårdpersonalen är att många av patienterna känner sig rätt friska och inte vill äta fler mediciner eller ändra livsstil.

– Min erfarenhet som kliniker är att det finns en grupp som är svår att motivera, eftersom de inte känner av sitt blodtryck eller sin blodfettsnivå. Däremot kan de känna av negativa effekter av läkemedlen, att de exempelvis blir yra när de reser sig eller får svullna anklar.

För de flesta patienter med högt blodtryck är det också bättre att ta flera blodtryckssänkande läkemedel i låga doser än ett preparat i hög dos, enligt Bager. Men många patienter ogillar tanken på att öka antalet tabletter per dag.

– Balansen mellan att må bra just nu och minska långsiktig risk för hjärt-kärlsjukdom är ofta svår att hitta. Dessutom finns det ibland en tröghet hos förskrivande läkare när blodtrycket bara är lite över gränserna.

Går att göra något åt

När det gäller livsstilsförändring finns det ofta mycket att göra.

– Ju mer osund livsstil man har desto mer har man att vinna. Den som dricker mycket alkohol kan påverka blodtrycket genom att dra ned på drickandet. Sedan är det det gamla vanliga. Både att gå ned i vikt och pulshöjande aktiviteter påverkar mycket.

Bager rekommenderar att man rör på sig så mycket att man blir varm, svettig och pulsen går upp under 30-45 minuter per gång, fem gånger i veckan.

– Man behöver inte gå på gym eller ta en löprunda, det kan räcka med en rask promenad i uppförsbacke.

Intaget av salt påverkar också.

– Om man kan få ned intaget av koksalt till under fem gram per dag så är det ett kraftfullt verktyg som ger nästan lika stor effekt som ett blodtryckssänkande läkemedel. Men ofta är det tyvärr svårt att veta hur mycket salt man äter när man äter mat som är lagad av någon annan.