Över 230 000 svenskar hade under 2020 sömnhormonet melatonin på recept, och cirka 70 procent av dem var vuxna, enligt Socialstyrelsens läkemedelsregister.

– Nu är det bara är en viss grupp som får det inom högkostnadsskyddet, säger Maria Bjurö, kommunikationschef på Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV).

Läkemedlet Melatonin AGB var tidigare en så kallad lagerberedning, och ingick därmed i högkostnadsskyddet utan begränsningar, enligt Maria Bjurö.

Den 26 mars drogs högkostnadsskyddet in för personer över 17 år och den 23 maj avregistrerades det hos Läkemedelsverket efter en övergångsperiod.

Anledningen är att företaget bakom hormonet – AGB Pharma – lämnat in en ansökan hos Läkemedelsverket för att få Melatonin AGB klassat som ett godkänt läkemedel.

– Tidigare var det en lagerberedning med rikslicensstatus. Det är bara det företaget som haft melatonin i tablettform, säger Sara Sandin, gruppchef för licensgruppen på Läkemedelsverket.

Myndigheten godkände ansökan gällande jetlag hos vuxna och för personer med adhd i åldersgruppen 6–17 år, där andra åtgärder för god sömn varit otillräckliga.

– Det har inte blivit ett godkänt läkemedel för vuxna. När företaget ansöker om ett godkännande så ska de komma in med data som stödjer effekt och säkerhet, och de har inte kunnat visa upp det för vuxenindikation, säger Sandin, och fortsätter:

– När de inte kan visa upp några studier kan vi heller inte bevilja för ett läkemedel som inte har effekt.

Högkostnadsskydd endast för unga

Företaget har därefter ansökt om subvention hos TLV, som är den myndighet som beslutar om högkostnadsskydd.

– De sökte för indikation adhd hos barn, men inte jetlag. TLV har beviljat subvention för indikationen adhd hos barn mellan 6 till 17 år, säger Maria Bjurö på TLV.

För att de ska kunna bevilja det för vuxna måste läkemedlet vara godkänt för den åldersgruppen hos Läkemedelsverket, förklarar hon vidare.

En grupp som nu drabbas hårt av beslutet är vuxna med adhd, enligt Eric Donell på riksförbundet Attention, som är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF).

– Det är olyckligt att det inte finns tillräckligt med studier gällande vuxna med adhd och melatonin, så att det kan ingå i högkostnadsskyddet, säger Donell.

– Det här är en het debatt på sociala medier. Många är besvikna och i det närmaste förfärade, säger han.

De flesta har fått reda på det i sociala medier eller när de skulle hämta ut det på apoteket, förklarar han vidare.

– Men många kanske fortfarande har kvar melatonin hemma och ännu inte vet om det här.

Omkring 130 000 personer i Sverige medicinerar för sin adhd och sömnsvårigheter är en av de vanligaste biverkningarna. Personer med adhd kan också behöva tillskott av sömnhormon, eftersom de ofta redan har en brist, förklarar Donell.

Något som skiljer korttidsverkande melatonin åt från sömnläkemedel är att det går ur kroppen på några timmar.

– Melatonin har vanligen inga biverkningar. Du får hjälp med att somna men har ingen hangover-effekt dagen efter, säger han.

Redan utsatt grupp

Endast 37 procent av personer med en NPF-diagnos är i sysselsättning. Därför drabbar beslutet en redan socioekonomiskt utsatt grupp, enligt Donell. Gymnasieelever över 17 år med adhd kan också hamna i kläm eftersom alla familjer kanske inte längre har råd med melatonin.

– De kanske inte orkar med skolan, hoppar av och riskerar att bli en del av den stora gruppen som hamnar i utanförskap. Det här är olyckligt.

– Många hoppas nu att det ska gå ner kraftigt i pris, och det lär det göra, men här och nu är det väldigt kostsamt.

En förpackning Melatonin AGB om 100 tabletter kostar i dagsläget 573 kronor.