Pandemieffekt: Minskning av antibiotikaresistens

Antalet rapporterade fall av anmälningspliktig antibiotikaresistens i Sverige har minskat drastiskt under coronapandemin, skriver Dagens Nyheter.

Antibiotikaresistens är ett allvarligt folkhälsoproblem, enligt Folkhälsomyndigheten. Arkivbild.

Antibiotikaresistens är ett allvarligt folkhälsoproblem, enligt Folkhälsomyndigheten. Arkivbild.

Foto: Cornelius Poppe/NTB/TT

Medicin2021-08-25 18:43

De rapporterade fallen har minskat med 23 procent, från 10 717 fall år 2019 till 8 230 fall 2020, enligt en ny rapport från Folkhälsomyndigheten och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).

Minskat resande och smittförebyggande åtgärder i pandemins spår lyfts fram som orsaker bakom nedgången.

Samtidigt har det nationella målet för antalet utskrivna antibiotikarecept för första gången uppnåtts, vilket är 250 recept per 1 000 invånare per år. Försäljningen minskade med 13 procent per 1 000 invånare och dag.

Största nedgången gäller försäljningen av antibiotika som behandlar luftvägsinfektioner, vilken har minskat med 28 procent. Hos barn upp till fyra år minskade användningen som mest.

– Den kraftigaste minskningen av receptbelagd antibiotika ser vi hos barngruppen som får mest luftvägsinfektioner, säger Malin Grape, enhetschef på Folkhälsomyndigheten, till DN.

– Även om användningen av antibiotika minskat så har antalet allvarliga infektioner inte ökat, så den förskrivningen har förmodligen i stor utsträckning varit onödig, fortsätter Grape.

Antibiotikaresistens innebär att bakterier utvecklar motståndskraft mot antibiotika. Enligt Världshälsoorganisationen WHO dör årligen omkring 700 000 människor i världen till följd av infektioner orsakade av läkemedelsresistenta bakterier.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!