Totalt rapporterades 3 384 fall i EU/EEA-regionen, vilket motsvarar 0,92 fall per 100 000 invånare. Det kan jämföras med siffran 2,2 för 2019, och är den lägsta siffran sedan mätningarna började 2007.

Hepatit A är en leverinflammation som orsakas av ett virus, som sprids från avföring till mat och dryck, från person till person eller via förorenade livsmedel. Barn som smittas får ofta inga symptom, medan vuxna kan få feber, magproblem och gul hy. Sjukdomen kan leda till leversvikt och döden, även om det är ovanligt.

Trenden nedåtgående

Den främsta orsaken till den kraftiga minskningen av hepatit A tros vara pandemin, och de restriktioner som infördes.

De innebar bland annat mindre internationellt resande och bättre handhygien.

Samtidigt har sjukdomen, som orsakas av ett virus, varit på nedgång en tid, konstaterar myndigheten, och en ökad vaccinering i riskgrupper pekas ut som ytterligare en bidragande orsak. En naturlig immunitet hos befolkningen efter ett stort utbrott 2017–2018 kan också ha pressat ned talen.

Värst drabbade i regionen var Bulgarien, följt av Liechtenstein och Rumänien. Sverige låg på genomsnittet med 97 fall, en ökning från 2020 år då bara 57 fall registrerades.

Sticker ut

Det som sticker ut med hepatit A jämfört med andra vattenburna sjukdomar som mäts är att nedgången fortsatte under 2021 även jämfört med 2020, då fallen sjönk drastiskt.

Antalet fall av campylobacterinfektion och salmonella ökade exempelvis under 2021 jämfört med 2020, men inte till de nivåer som var innan covid-19 drabbade världen. Däremot återvände andra vattenburna sjukdomar som listeria, yersiniainfektion och escherichia coli-infektioner, som också sjönk under 2020, till förpandeminivåer förra året, enligt ECDC.